Recensioner

Docent Johan Sundéen i Världen Idag 15 juli 2021 | Läs hela recensionen här

Främst i de senaste årens rad av facklitterära böcker om konservatism står tveklöst juristen och företagsekonomen Jakob E:son Söderbaums mycket grundliga översiktsarbete Modern Konservatism (Recito förlag).

Över ett omfång om 300 sidor, och på grundval av en imponerande beläsenhet, sprider författaren ljus över en ideologi som folkhemssocialister och liberaler för alltid velat förvisa till mörkret. […]

Jakob E:son Söderbaum har gjort vad övervintrade konservativa intellektuella av tidigare generationer såsom Gunnar Unger, Carl Johan Ljungberg, Torbjörn Aronson och för all del jag själv inte mäktat med eller fått tid till att göra – att skriva ett av bredd och djup kännetecknat introduktionsverk.

Genom hans mångåriga arbete med denna volym finns det – äntligen! – ett svenskspråkigt arbete om eftertänksamhetens och försiktighetens ideologi, författat inte av en meningsmotståndare som Herbert Tingsten eller Gunnar Fredriksson utan av en skriftställare som själv är en konservativ.

 

Hugo Fiévet i Svensk Tidskrift 11 juni 2021 | Läs hela recensionen här

Trots att Söderbaum gör markeringar mot vad han ser som avarter av konservatismen, som exempelvis radikalkonservatismen, vinnlägger han sig om det inkluderande perspektivet. Detta är bokens kanske största förtjänst. Inom svensk höger i allmänhet, och inom Moderata samlingspartiet i synnerhet, har det antagligen ända sedan 1918 funnits en tendens att exklusivt betona den anglosaxiska och liberala konservatismen. […]

Liberalkonservatism och socialkonservatism är två inriktningar av en enda ideologi. Dessa hör ihop. De är grenar på samma träd och inte alls olika fenomen. Till debatten om framtidens konservatism hör denna ingång till bokens mest fruktbara delar…

Genom sin bok har Jakob E:son Söderbaum bidragit med en gedigen genomgång av konservatismen på svenska. “Modern konservatism” är en god sammanfattning för den som vill börja bekanta sig med ideologin men också läsvärd även för den som vill få en inblick i de mer komplexa frågorna om olika strömningar inom konservatismen och deras relationer till varandra.

 

Professor Emil Uddhammar i Axess nr 2 2021 | Läs hela recensionen här

En ny svensk bok kommer att höja debatten om betydelsen av konservativa idéer. […]

Söderbaums bok är en mycket läsvärd översikt av de konservativa idéernas ursprung och utveckling genom akademiker som Russell Kirk, Michael Oakeshott, Roger Scruton och Peter Viereck. De presenteras utförligt, liksom det tankegods de hämtat och bearbetat vidare från de ­filosofiska grundarna till konservatismen, som Söderbaum pekar ut: Edmund Burke och G W F Hegel. Svenska konservativa tänkare som Claes G Ryn och Carl-Johan Ljungberg finns också med. […]

Söderbaums diskussion om socialkonservatismens rötter i den tyska ­historiska skolan av nationalekonomi är givande, liksom resonemanget om dess föreställningar om historisk nationell gemenskap, och att dess kulturbegrepp är mer inriktad på ”folklig” kultur och nationella uttryck. Liberalkonservatismen skulle vara mer för civilisation, personlig kulturell utveckling och förfining genom vetenskap och konst. Liksom Heckscher gör Söderbaum en tydlig åtskillnad mellan konservativ åskådning och radikal kollektivism i olika former, exempelvis fascism och nationalsocialism.

Del två av boken lyfter fram Burke och Hegel; dessa tänkare presenteras väl och ganska så begripligt. […]

Den tredje delen återvänder till den mer politiska aspekten av konservatismen och diskuterar människosyn, gemenskap, syn på kultur och miljö, ekonomi och relationen till upplysningen. Där för Söderbaum en tänkvärd diskussion om hur konservatismen ser på relationen mellan rättig­heter och skyldigheter, samt synen på meriter i motsats till den kollektivistiska syn, där man exempelvis vill kvotera in olika grupper på utbildningar.

En stor fördel med denna bok är att den dessutom är pedagogisk. Med ett antal figurer åskådliggör Söderbaum sitt ­resonemang om olika delar av konservatismen, hur konservativa ser på olika civilisationer i världen och skillnaden mellan utveckling och förändring, för att ta några exempel. […] 

Sammanfattningsvis är Söderbaums bok den bästa och klaraste presentationen av de konservativa idéerna som utkommit i Sverige på många år.

 

Br. Augustine Wärnberg på The Russell Kirk Center 28/2 2021 | Läs hela recensionen här

Modern konservatism is divided in a way that is easy to follow, with visual aids in the form of charts to help the reader navigate some of the more complex ideas and distinctions. In this sense, it could also serve as a good introduction to conservatism and political philosophy for high-school students or undergraduates. […]

One of the more original views is Söderbaum’s connection between Burke and Hegel via Michael Oakeshott and Scruton. His thesis is that while Edmund Burke is rightly considered the founding father of conservatism, it is through the philosophy of Hegel that conservatism obtains a more robust foundation. The ideas of Burke and Hegel are thus complimentary, and it was both Oakeshott and Scruton who spelled out this synthesis in their own work. […]

Two other important distinctions made by Söderbaum are those of “liberal vs. social” conservatism, and that conservatism is value-oriented rather than idea-based. The first of these distinctions he traces back to how one views Hegel. A social conservative, in which category he counts politicians such as Disraeli, Bismarck, and Metternich, is more focused on society and has a more critical attitude towards laissez-faire economics, while accepting many insights by Hegel. The liberal conservative, on the other hand, is more focused on the person and free-market economics, as Thatcher and Reagan were. Both these types of conservatism, however, are two sides of the same coin. […]

The distinction between value-oriented thought and idea-based movements is that conservatism is united by a set of shared values, primarily immaterial or “intangible,” such as the family, “oikophilia” (love of home), ethical integrity, the little platoons, and a cautious approach to change. In the third part of the book the author systematically presents these conservative values.

 

Håkan Boström i Göteborgs-Posten 15/2 2021 | Läs hela recensionen här

I den nyutgivna boken ”Modern konservatism” (Recito Förlag) försöker den Göteborgsbördige skribenten och debattören Jakob E:son Söderbaum ge en sammanhållen bild av konservatismens idéer. Han lyckas ganska bra med denna tämligen svåra uppgift. […]

Den som inte har ett specialintresse för politisk teori och idéhistoria kan med fördel hoppa direkt till bokens tredje del där Söderbaum mer konkret beskriver innehållet i en modern konservativ åskådning. Han gör det så att säga med anhängarens övertygelse, så läsaren får stå ut med påpekandet om vad ”sann konservatism” är för något. Men den hållningen är nog också en förutsättning för att kunna systematisera en så pass brokig ideologi. […]

Som Jakob Söderbaum visar är konservatismen dock en ideologi i sin egen rätt. Den går att skilja från både liberalism och socialism. Den ska heller inte blandas ihop med högerradikala eller rent nationalistiska tankegångar. […]

Sverige har under det senaste halvseklet fjärmat sig väldigt mycket från det konservativa tänkandet. Så mycket många tror att det enbart handlar om bakåtsträvande. Det är beklagligt, inte minst ur intellektuell synpunkt. För det konservativa tänkandet har något att erbjuda alla som inser att världen är komplex, att vår förmåga att behärska den är begränsad och att varje framsteg har en baksida.

 

Professor Torbjörn Aronson i Världen Idag 6/2 2021

Konservatismens återkomst i Storbritannien och USA har börjat få återverkningar i Sverige. […]

Söderbaum har varit en uthållig entreprenör och nätverksbyggare bland intellektuella konservativa i Sverige. […]

Boken har en ambitiös uppläggning och är en redovisning av Söderbaums läsning av de angloamerikanska konservativa filosoferna Russell Kirk, Mikael Oakshott och Roger Scruton. Dessa tre bygger i olika omfattning på de tidiga konservativa idégivarna Edmund Burke (1729–97) och Friedrich Hegel (1770–1831). Syftet är att presentera konservatismen som ett realistiskt alternativ till liberalism och socialism i Sverige i dag.

 

C.G. Holm i Contra nr 1 2021

Jacob E:son Söderbaum har under de senaste decennierna dykt upp i flertalet svenska sammanhang som rör konservatismen. […] Nu har han sammanställt en bok med titeln Modern konservatism.

Boken kan sägas göra anspråk på att vara någon form av handbok för vad sann konservatism är, samtidigt som den tydligt visar på den fundamentala skillnaden mellan liberalismen som har friheten som dominerande tema, socialismen med samma vurm för jämlikhet och konservatism utan någon motsvarande övergripande idé. […]

Söderbaum menar att konservatismen är en ideologi som utvecklades främst i slutet av 1800-talet, långt efter både liberalism och socialism.

 

 

Filmat föredrag om boken

Den 11 mars höll jag föredrag på den 130 år gamla konservativa studentföreningen Heimdal i Uppsala. Både föredraget (en timme) och frågestunden (en halvtimme) filmades, och det är gjort på ett sätt där man ser min Powerpoint-presentation bredvid mig i bild. Finns nu att se gratis för den som är intresserad av ett föredrag som sammanfattar det huvudsakliga i min bok ”Modern konservatism” (Recito 2020). Bl.a. pratar jag om:

  • Konsten att förklara konservatismen
  • Vad är konservatism?
  • De viktigaste tänkarna inom modern konservatism: Burke, Hegel, Kirk, Oakeshott och Scruton
  • Vad innebär det mera konkret att vara politiskt konservativ?
  • Hur har det varit att skriva boken?
  • Olika grenar av konservatismen (frågestunden)
  • Är alla kristna konservativa, och kan man ha en annan religion än kristendomen och vara konservativ? (frågestunden)
  • Hur pass nära konservatismen står egentligen M, KD, SD? (frågestunden)
  • Är nationalismen förenlig med konservatismen? (frågestunden)

Eftersom klippet är oredigerat kan följande hålltider vara av värde:

3:40 in i klippet börjar föredraget
1:03:40 slutar det ordinarie föredraget
1:14:28 börjar frågestunden
1:38:04 är det slut

Se hela föredraget och frågestunden på Facebook här.

Allt du behöver veta om konservatismen i en bok

Konservatismen har en väsenskild människosyn, samhällsanalys och världsåskådning än liberalismen och socialismen. Men få känner till detta, och det finns många populära missförstånd om konservatismen i svensk samhällsdebatt.

Det har länge behövts en bok på svenska som mera utförligt reder ut begreppen, och som tydligt sätter fingret på vad konservatismen är och vad den står för enligt belästa och intellektuella konservativa. En sådan bok skulle gärna vara så konkret och exemplifierande som möjligt, snarare än att enbart diskutera allmänna principer eller möjliga åsikter. Den bör behandla de tänkare som idag anses viktigast inom konservatismen, sätta dessa i relation till varandra och i relation till konservatismens viktigaste tankegods. Den bör också vara tillräckligt logiskt sammanhängande för att vara lättförståelig, helst ha formen av en handbok som är enkel att slå upp i, och gärna förse den som vill vidga sina vyer ytterligare med relevanta lästips inom olika ämnesområden.

Nu äntligen finns just en sådan bok.

I denna bok ges en samlad genomgång av den moderna konservatismen, dess idéhistoria och huvudsakliga tankegods. Här beskrivs ”konservatismens vad? hur? Och varför?”. Här presenteras centrala tänkare som Edmund Burke, Friedrich Hegel, Russell Kirk, Michael Oakeshott och Roger Scruton och deras viktigaste idéer. Här beskrivs och förklaras också konservatismens människosyn, samhällsanalys och världsåskådning – baserat på de nu nämnda tänkarna, andra tänkare inom olika ämnesområden, och på diskussioner med en stor mängd konservativa i både Sverige och många andra länder. Här förklaras också likheterna och skillnaderna mellan socialkonservatismen och liberalkonservatismen. Boken innehåller 17 st illustrationer som tydliggör sambanden, och mängder med referenser och boktips för den bild av konservatismen som här ges.

Denna bok är en karta till den moderna konservatismen i Burkes efterföljd. En karta som på ett både överskådligt och tydligt sätt visar dess sammanhållande filosofi, idéer, de huvudsakliga inriktningarna, de främsta tänkarna, och som genom en mängd boktips visar vägen vidare för den nyfikne läsaren inom de ämnen som är centrala för konservatismen idag.

Varför denna bok?

I samhällsdebatten diskuteras sedan ett par år tillbaka om det håller på att bildas ett konservativt block, som i så fall skulle bestå av M, KD och SD. Jag har gått igenom 109 st böcker och beskriver i min bok vad konservatismen – som internationellt är den tredje största ideologin jämte liberalismen och socialismen – egentligen har för filosofi och bärande idéer. En sådan bok behövs. Dels för att alla pratar om konservatismen men väldigt få verkar ha läst särskilt noga om vad den står för. Dels för att det tidigare inte har funnits någon utförlig bok om den moderna konservatismen på svenska.

Med den här boken hoppas jag kunna bringa större klarhet bland nyfikna om vad konservatismen är idag, och även sporra idédebatten inom den konservativa sfären. Jag vill visa alla dem som i åratal har förfärats över den idétorka som har rått bland Allianspartierna att konservatismen är en rik brunn att ösa ur. Alla politiskt intresserade behöver också förstå att konservatismen till största delen handlar om andra saker än frågor kopplade till ekonomi och invandring.

Konservatismen har en egen samhällsanalys, som skiljer sig från både liberalismens och socialismens. Att inte veta vad konservatismen egentligen står för, eller att ignorera dess särskilda perspektiv, innebär att man missar en hel dimension av politiken. Det är som att vara enögd. Därför är det även min önskan att den här boken ska kunna bidra till att öppna upp för en debatt med meningsmotståndare utifrån de frågor som verkligen spelar roll för konservativa idag. En sådan seriösare debatt mellan de olika politiska lägren skulle kunna hjälpa både de konservativa och deras politiska motståndare med en fortsatt idé- och politikutveckling anpassad för 2020-talet. Då skulle alla – såväl politiker och journalister som övriga debattörer och samhällsintresserade medborgare – slippa att ödsla tid på halmgubbe-debatter, pajkastning, och ytligheter medan samhällsproblemen växer i kubik där ute och ingen verkar ha några egentliga lösningar eller tydliga visioner om hur Sverige borde utvecklas långsiktigt.

Det är min fasta övertygelse att hela den svenska demokratin skulle tjäna på en mer intellektuell politisk debatt. Detta är mitt försök att bidra till att en sådan mer seriös och givande samhällsdebatt kommer till stånd.

Den moderna konservatismens viktigaste tänkare

Figuren nedan sätter den moderna konservatismens viktigaste tänkare – Burke, Hegel, Kirk, Oakeshott och Scruton – i relation till varandra, och hur deras tänkande förhåller sig sinsemellan utifrån de två huvudinriktningarna socialkonservatism och liberalkonservatism där vissa andra tänkare framhålls såsom typiska.

Vi ser ett idémässigt åtskiljande mellan Kirk och Scruton som sammanfaller med den etablerade (europeiska) uppdelningen mellan liberalkonservatism och socialkonservatism, genom att Kirk tar avstånd från bl.a. Hegel och Bismarck medan Scruton betraktar dem såsom sanna konservativa. Vi ser att Oakeshott, som skiljer sig i sin syn på välfärdsstaten och den liberala marknadsekonomin från Scrutons dragning åt det socialkonservativa hållet, har överlappningar med både liberalkonservatismen och socialkonservatismen. Oakeshotts tänkande rör inte hela konservatismen utan vissa delar av den, vilka han liksom Scruton bygger på en syntes mellan Burke och Hegel, och han har på så vis en kompletterande roll inom den moderna konservatismen till både Kirk och Scruton (vilka båda två betraktar Oakeshott såsom en allierad). Vidare ser vi att liberalkonservatismen och den amerikanska konservatismen i Kirks tappning i huvudsak överlappar varandra, men att Kirks ”traditionalistiska konservatism” också inbegriper mer av socialt ansvar än den typiska liberalkonservatismen vilket bl.a. kommer till uttryck genom att Kirk inkluderar Disraeli i sin kanon.

Det bör här påpekas att de tänkare vars namn är med i denna figur (Figur 7), är placerade på en viss plats i syfte att tydliggöra hur deras tankegods i det för konservatismen mest väsentliga förhåller sig i huvudsak till de definitioner av socialkonservatism och liberalkonservatism som används i denna bok. Det betyder inte att precis allting som dessa tänkare har publicerat placerar sig på just den platsen i bilden – eller ens faller inom (den burkeanska) ramen. Vad t.ex. gäller Hegel är det bara hans verk Andens fenomenologi och Rättsfilosofins grunddrag som är relevanta för den moderna, burkeanska konservatismen.

Vid sidan om Burke har Hegels filosofi spelat en särskilt stor och avgörande roll för konservatismens idéutveckling – både i dess första utvecklingsfas och i dess nu pågående tredje utvecklingsfas. I bokens Del II presenteras därför till att börja med Burkes tänkande. Därefter de delar av Hegels tänkande som utgör ett så betydelsefullt filosofiskt stöd för Burkes synsätt och ståndpunkter, att tänkare som Oakeshott och Scruton framgångsrikt har kunnat utveckla en hel sammanhängande konservativ filosofi genom att sammanföra dessa två väldigt olika slags typer av tankegods. Vilket naturligtvis är ett helt annat slags projekt än Kirks upprättande av en konservativ kanon i Burkes efterföljd och formulerande av konservatismens huvudsakliga och sammanhållande principer. Men det är ett projekt av minst lika stor intellektuell betydelse för den moderna konservatismen internationellt, och dess upplevelse av att ha en gemensam idégrund och filosofi. Oakeshott och Scruton har också kommit att bli de konservativa tänkare jämte Kirk som rönt överlägset störst internationellt inflytande under de senaste 65 åren.