Den moderna konservatismens centrala idéer

Det finns en värdegrund, ett förhållningssätt, en samhällsanalys och politiska ideal som är typiska för konservatismen, som förenar och känns familjära bland de konservativa, och som särskiljer konservatismen från (de andra) ideologierna. Detta är tydligt när man läser moderna böcker om konservatismen (se gärna referensförteckningen), och när man diskuterar konservatismen med medvetna konservativa. I det följande presenteras översiktligt de viktigaste idéerna inom modern konservatism.

Den moderna konservatismen står i huvudsak för:

  • Att varje människa är en länk i en kedja mellan det förflutna och framtiden
  • Familjen såsom samhällets grundsten
  • Att människor är av naturen olika
  • Att alla människor är ofullkomliga
  • Alla människors lika värdighet
  • Att människan är präglad och beroende av sin kontext
  • Tro på eviga värden
  • Upprätthållandet av etik och moral
  • Omhuldandet av arvet från Aten, Rom och Jerusalem
  • Att samhället är en social organism
  • Värnandet och utvecklandet av samhällsgemenskap
  • Värnandet av historiskt framvuxna institutioner
  • Att utveckling förutsätter kontinuitet
  • Historiemedvetenhet
  • Förvaltarskapstanken
  • Traditionalism
  • Försiktighetsprincipen
  • Värnandet och utvecklandet av civilsamhället
  • Värnandet av de små gemenskaperna
  • Frihet under ansvar
  • En liten men stark statsmakt
  • Statligt våldsmonopol
  • Lagstyre och frihet från godtycklig maktutövning
  • Skydd mot yttre och inre fiender (försvar, polis, fria domstolar) 
  • Social balans
  • Motstånd mot utopier
  • Motstånd mot revolutionära tendenser
  • Motstånd mot social ingenjörskonst 
  • Subsidiaritet
  • Privat äganderätt
  • Marknadsekonomi

Den moderna konservatismen som idébildning drar logiska konsekvenser och slutsatser av dessa idéer inom ramen för sin politiska teori. Idéerna har sina rötter hos Edmund Burke (se kapitel 6), och de går även ihop med Friedrich Hegels politiska filosofi på det sätt som Michael Oakeshott och Roger Scruton har visat (se kapitel 7). 

Men det är viktigt att förstå att konservatismen inte tar sin utgångspunkt i abstrakta idéer – vilket liberalismens frihetsideal och socialismens jämlikhetsideal är exempel på – och därefter letar alla upptänkeliga stöd för idéerna i syfte att göra dem övertygande och populära. Konservatismens politiska teori är verklighetsförankrad, på motsvarande sätt som Adam Smith inte hittade på marknadsekonomin men var den förste att beskriva hur den fungerar och dess förutsättningar. Därför drar sig många för att kalla konservatismen för en ideologi. Ideologier behöver ju i allmänhet inte förankring i verkligheten eller i erfarenheten på det sätt konservatismen har, de behöver bara förankring i idéer. I denna bok används därför det mer neutrala ordet idébildning för att beskriva konservatismen och dess utveckling av dess kännetecknande värden och idéer.

 

Socialkonservatism och liberalkonservatism 

Socialkonservatismen och liberalkonservatismen, som är de två huvudinriktningarna inom konservatismen (se kapitel 3), delar i allt väsentligt ovannämnda värdegrund och idéer. Men de två inriktningarna skiljer sig rörande vissa prioriteringar och proportioner, och drar åt olika håll i vissa politiska frågor. Skälet till detta är att de betonar olika delar av Burkes idéarv. Socialkonservatismen gör detta bl.a. med stöd i Hegel, som hade mer utvecklade idéer om samhällsgemenskapen och det sociala ansvaret än Burke. De idémässiga skillnaderna mellan dessa två inriktningar handlar i huvudsak om följande:

Socialkonservatismen betonar även (till skillnad från liberalkonservatismen):

  • Nationell gemenskap och lokala kulturvärden
  • Motstånd mot all form av laissez faire
  • Staten såsom den goda ordningens yttersta garant
  • Vikten av en reglerad marknadsekonomi
  • Att staten ska ta ansvar för välfärden
  • Värdet av fria fackföreningar

Liberalkonservatismen betonar även (till skillnad från socialkonservatismen): 

  • Västerländska värden 
  • Att frihet är ett egenvärde
  • Motstånd mot statliga pekpinnar
  • Ekonomisk liberalism
  • Ingen statlig välfärd, men absolut privata välfärdslösningar 
  • Motstånd mot facket

 

Är alla sanna konservativa antingen liberal- eller socialkonservativa?

De allra flesta konservativa – både konservativt sinnade, belästa konservativa och konservativa tänkare – befinner sig i själva verket någonstans mellan de två huvudinriktningarna liberalkonservatism och socialkonservatism. Många ser sig varken som det ena eller det andra, och många sympatiserar mer med den ena eller andra inriktningen men håller kanske inte med om precis allt som faller inom dess logiska ramar. Kanske är det i realiteten ganska få som är renodlade liberalkonservativa eller socialkonservativa – eller för den delen renodlade konservativa. Det beror på att de allra flesta som är konservativa inte har studerat Burke eller annan konservativ litteratur, och många är förstås inte heller helt och hållet genomtänkta i sin åskådning.

Det är de konservativa tänkarnas uppgift att beskriva och hålla ihop konservatismen som politisk teori så att den blir begriplig och kan fungera som ett tankestöd för de konservativa. Den moderna konservatismen som idébildning bygger som sagt på Edmund Burkes tänkande, och har man politiska uppfattningar i linje med Burke (se kapitel 6) så är man mer eller mindre politiskt konservativ – vare sig man känner till Burke eller inte. Inriktningarna liberalkonservatism och socialkonservatism är konstruerade av senare tänkare för att å ena sidan visa på idégemenskapen mellan alla som hör till den ”sanna” konservatismen, å andra sidan för att särskilja dessa huvudinriktningars bitvis ganska så olika fokus och prioriteringar. 

 

Innehållsförteckning

FÖRORD 15

INLEDNING: Att förstå konservatismen rätt 21
  Olika sätt att beskriva konservatismen 21
  Vad tycker och tänker vår tids konservativa? 26
  Bokens upplägg 30

DEL I: Vad är konservatism idag? 33

1. Om konservatismen 35
  En av de största politiska rörelserna 35
  Konservatismen och de konservativa 37
  Det burkeanska trädet 41
  Är konservatismen höger? 43
  Är konservatismen en ideologi? 45

2. Konservatismens essens enligt Kirk, Oakeshott och Scruton 48
  Russell Kirk och arvet efter Burke 48
  Michael Oakeshott och det konservativa förhållningssättet 54 
  Roger Scruton och de konservativas ”oikofili” 57
  Med Hegel såsom skiljelinje 62

3. Liberalkonservatism, socialkonservatism och annat 64
  Två sidor av ett och samma mynt 64
  Olika fokus på frihet 67
  Olika slags kulturvärnande 67
  Välfärd – offentlig eller privat? 70
  Alternativ begreppsanvändning 75
  Vad är radikalkonservatism? 77
  Den s.k. neokonservatismen 79
  Är alla sanna konservativa antingen liberal- eller socialkonservativa? 80

4. Centrala idéer inom den moderna konservatismen 82
  Den moderna konservatismens viktigaste idéer 82
  Den värdeorienterade konservativa åskådningen 85
  Gränsdragningar mot andra politiska ideologier 86
  Om konservativa sakpolitiska ståndpunkter

5. Vägen till den moderna konservatismen 92
  Konservatismen och idéhistorien 92
  Konservatismens formerande i Europa 94
  Burke och den brittiska konservatismens formerande 101
  Liberalkonservatismens framväxt 103
  Liberalkonservatismens politik 107
  Modern konservatism 109
  Begreppet värdekonservatism 116
  Den moderna konservatismen idag 118

DEL II: Den moderna konservatismens filosofiska grunder 123 

6. Burke artikulerade den politiska konservatismens grunder 125
  Vem var Edmund Burke? 125
  Den stora Franska revolutionen 127
  Burkes syn på samhället 132
  Det naturligt framvuxna och den historiska erfarenheten 134
  Frihet under ansvar 136
  Burkes ekonomisyn 139
  Burkes eftermäle 142

7. Hegel formulerade den konservativa filosofins byggstenar 146
  Vem var Friedrich Hegel? 146
  Om Hegels filosofi 148
  Filosofin om medvetandet i Andens fenomenologi 152
  Exemplet med herren och tjänaren 159
  Hegels politiska filosofi 161
  Hur Rättsfilosofins grunddrag är uppbyggd 163
  Frihet och rätt 165
  Viljans stora betydelse 167
  Etik och moral 168
  Det etiska samhället 170
  Samhället är förutsättningen för både staten och friheten 174
  Hegels eftermäle 175
  Hegel och konservatismen 177 

DEL III: Den moderna konservatismens politiska lära 183 

8. En realistisk människosyn med fokus på ansvarstagande 185
  Människan är en kulturvarelse 185
  Människor är olika 188
  Människans ofullkomlighet 190
  Skepticism mot det rena förnuftet 191
  Typiskt kvinnligt och manligt 192
  Familjen är samhällsgemenskapens grundsten 195
  Etiken är både moralisk ledstjärna och socialt kitt 198
  Dygdens påbud och hederns incitament 200

9. En värde- och gemenskapsorienterad samhällsåskådning 204
  Det organiska samhället 204
  Naturlig samhällsutveckling 207
  Invandring, mångkultur och multikulturalism 213
  Det fundamentala civilsamhället 216
  Staten och dess roll 218
  Med fokus på de immateriella värdena 225

10. Den värdefulla kulturen och miljön 230
  Vad är kultur? 230
  Nationen – en social gemenskap på historisk grund 236
  Imperialism 238
  Världens olika kulturer och moralsystem 241
  Universella värden 245
  Naturens stora värde 248

11. En samhällsekonomi med frihet under ansvar 253
  Den fundamentala äganderätten 253
  Ekonomiskt system 258
  Socialkonservativ kritik 259
  Den marknadsvänligare liberalkonservatismen 266

12. Idéarvet från upplysningstiden och Franska revolutionen 271
  Konservatismen och upplysningstiden 271
  Frihet 273
  Jämlikhet 278
  Broderskap 281
  Konstitutionell monarki 282
  Medborgarskap, demokrati och folkstyre 283
  En modern, upplyst konservatism? 289

EFTERORD: Den komplexa konservatismen och framtiden 293

APPENDIX: Överensstämmelse med Scruton 297

Litteratur 299

Register 305

 

Register

Adams, John 143

Anarkism 88, 93, 244

Aquino, Tomas av 95

Aristoteles 95, 161, 189, 253, 280

Assimilering 90, 205–207, 213

von Bismarck, Otto 73–74, 96, 104, 121, 176, 221, 230, 263

Bohman, Gösta 66

de Bonald, Louis 96, 143

Borgerlig 95, 107, 209, 225, 250

Bosanquet, Bernard 103

Boutwood, Arthur 104, 176, 230

Bradley, F.H. 103

Bröderna Grimm 235

Buckley, William F., Jr. 111–112, 144

Burke, Edmund 21, 23–26, 28, 30, 35–37, 41–43, 47–49, 52–53, 55–58, 61–63, 64–66, 68, 70–72, 74–81, 82, 84, 91–92, 94–96, 100–103, 109–122, 125–145, 146–147, 150–151, 171, 174–182, 187–189, 197, 201, 204, 210–212, 218–219, 224–225, 238–240, 250, 253, 257–258, 260, 264, 267, 269, 272–273, 275, 280, 282–285, 287, 289, 297–298

Busch, George W. 79

Cameron, David 67

de Chateaubriand, Francois Renée 97, 99, 143  

Civilisation 51, 53, 129, 154, 166, 192, 196–197, 199, 202, 208, 219, 221–222, 224–225, 231–232, 234–235, 238–245, 247–248, 250, 264, 276–277, 286, 297, 241–247

Civilsamhället 51, 53, 55–56, 68, 70, 83, 85–86, 106, 108, 113–114, 133, 152, 161, 165, 170–171, 198, 204, 216–219, 237, 253, 258, 266, 277

Coleridge, Samuel Taylor 72, 143, 210

Cortés, Juan Donoso  66, 285

Croce, Benedetto 176–177, 181

Demokrati 31, 79, 93, 111, 115, 125, 215, 233, 250, 271, 283–289

Dialektik 153–154, 158, 163, 166, 171, 176

Disraeli, Benjamin 65, 67, 71–74, 77, 96, 104–105, 121, 141, 144, 230, 263, 289  

Eia, Harald 194

Eliot, T.S. 65

Elit: 93, 141, 199, 210, 218, 233–234, 242, 284, 286, 288

Elitism: 55, 69, 232

Etik 50, 83, 111, 168–173, 187, 198–200, 205, 207, 221, 223, 225, 244, 263–264, 268, 275–277, 298

Eviga värden 70, 82, 246–252

Fackföreningar 72, 84, 105, 107–108, 172–173

Familj 59, 73, 75, 82, 86, 89, 108, 133, 160–161, 170–171, 187, 195–198, 205, 214, 217, 222, 236, 258, 265, 267, 274, 282

Fascism 79, 88, 91, 93, 244, 272

Feminism 93, 108, 193–194, 271–272, 278, 280

Forsskål, Peter 95, 176

Frihet 31, 36, 50–53, 56–57, 61, 65, 67–70, 72, 75, 79, 83–84, 86–88, 90, 95, 100, 108, 114, 116, 126, 133, 136–138, 148, 158, 159–167, 169–171, 173–175, 177–178, 190, 197, 199, 207–208, 211, 214, 216–220, 222,226, 232, 236–237, 246, 254–255, 257–258, 264, 266–267, 270, 271, 273–278, 281, 285–287, 290, 293–294

Författningsdomstol 287

Försiktighet 49–50, 55–56, 60–61, 75, 83, 85, 129–130, 133, 143, 191–192, 201, 213, 220, 250, 288

Försvarsmakt 86, 220, 237

Förvaltarskap 60–61, 83, 85, 130, 186, 204, 213, 216, 249–251, 254–257, 259, 282, 287  

Förändring 43, 50, 52, 55, 61, 94, 98–99, 117–118, 131, 158, 167, 194, 208–210, 212, 220, 261, 273, 283, 288, 290

GAL-TAN-skalan 44

Geopolitik 74

Green, T.H. 103

von Hayek, Friedrich 38, 42, 45, 106, 116–117, 176, 269–270

Hegel, Georg Wilhelm Friedrich 24, 26, 28, 30, 36–37, 43, 48, 55–58, 61–63, 65–66, 68, 71–73, 75–77, 82, 84, 92, 96, 103–104, 113–116, 120–122, 143, 146–182, 187, 189, 197, 219, 236, 259, 263–264, 269, 272, 282–283, 287, 289, 297  

Heimdal (studentförening) 27, 116

Herder, Johann Gottfried 232

Hierarki 51, 141, 162, 279–280

Historiemedvetenhet 37, 83, 126, 129, 186, 207, 209, 224, 251, 261, 293

Hjärne, Harald 116, 289

Hook, Sidney 79

Huntington, Samuel P. 242–243, 245, 297

Hållbarhet 51, 208, 211–212, 225, 227, 249–251, 254, 256, 261–263

Höger 21–22, 43–45, 74, 111, 140, 147, 175–176, 285, 289–290

Immateriella värden 85, 117, 204, 206, 225–229, 231, 248, 253, 258–259, 263–264, 294, 298

Imperialism 71, 79–80, 87, 93–94, 100–101, 125–126, 135, 138, 146, 176, 214–215, 238–241, 243, 245, 248, 283, 285–286, 293

Individualism 31, 87, 109, 188–189, 206, 218, 282, 298

Industrialismen 99, 226, 251, 275–276, 283

Inflation 256–257

Institutioner 47, 83, 86–87, 95, 97, 100, 102, 108, 129, 133, 148, 161–163, 169–171, 175, 178, 187, 196–197, 207, 214–215, 219, 221, 223–224, 226, 268, 275–277, 282–283

Integritet 222, 276, 287

Invandring 70, 89–90, 205–206, 213–216

Islam 242–244, 272

Jantelagen 255

Jünger, Ernst 78

Kanon 23, 48–49, 62, 80, 103, 110, 113, 117, 121, 177, 233–235

Kant, Immanuel 154, 157, 162–163, 167, 272

Kapitalism 32, 79, 99, 245, 251, 258–260, 262

Kirk, Russell 23–26, 28, 30, 37, 41–43, 46–47, 48–57, 61–63, 68, 70–73, 75–80, 82, 96, 110–113, 115–122, 127–128, 133–134, 144–145, 146, 175, 177, 180, 182, 188–189, 197–198, 204, 208–211, 217, 219, 225–226, 230, 238–239, 241, 243–244, 247, 256, 264, 266–267, 274, 276, 281  

Kjellén, Rudolf 74, 116, 263

Kommunism 31, 112, 127, 175, 254, 284

Konsumism 229, 252, 261, 264

Kontext 82, 85, 112, 142, 151, 158, 163, 166, 179, 185, 187–188, 192, 226, 275, 297

Kriminalitet 73, 89, 173, 190–191, 220–222

Kristdemokraterna 27, 67, 117, 189

Kristdemokrati 67, 189

Kristendomen 200, 202, 240–241, 246–247, 272, 275, 279

Kristna 36, 93, 141, 199, 201, 214, 236, 240, 246, 275

Kristol, Irving 38, 79–80

Kultur 31, 46, 56–58, 68–70, 72, 84–85, 93, 98, 114, 126, 129, 132, 134–135, 139, 144, 147, 154, 166, 185–187, 190, 192–193, 196–197, 202, 204–210, 212–218, 223, 225–226, 228, 230–236, 238, 241–245, 247–250, 254, 258, 260–263, 270, 275–277, 282–283, 285–286, 295, 297

Kulturrelativism 69, 248

Lagstyre 83, 86, 88, 126, 282, 287, 290

Laissez-faire 67–68, 84, 104

Lewis, C.S. 195, 247

Liberalism 21–22, 25–26, 28, 31–32, 35–36, 40, 44–45, 57, 61, 64, 67–68, 72, 75, 83–84, 86–87, 91, 93–96, 99, 101–102, 106, 109, 112, 114–115, 117, 120, 152, 162–163, 178, 181, 188, 190–191, 194, 203, 206, 200, 208–210, 215, 218–219, 224–226, 228–229, 233, 237, 239, 242, 244, 251–253, 257–258, 261–262, 264, 267–268, 271–273, 275–276, 278, 281–282, 285–288, 290, 293–295

Liberalkonservatism 28, 30–31, 36–37, 43, 63, 64–72, 74–78, 80, 84–86, 91, 92, 104–109, 112, 120–122, 146, 177, 182, 230–232, 234–235, 238, 245, 253, 264, 266–270

Libertarianism 22–23, 44, 75, 104, 106, 111, 113, 228, 267

Locke, John 22, 127

de Maistre, Joseph-Marie 78, 96, 143, 174, 285  

Maktdelning 129, 138, 143, 161, 171, 282, 290

Maritain, Jacques 189

Marknadsekonomi 32, 42, 83–84, 86, 121, 141, 171–172, 229, 253, 258–264, 266, 272, 298

Marx, Karl 127, 151, 175

Materialism 151, 229, 238, 249, 252, 258, 259–263

Materiella värden 51, 53, 61, 72, 79, 85, 130, 133, 151, 172, 206, 209, 227, 229, 231, 249, 253, 256–260, 264, 270, 279, 294, 298

Medborgare 50, 66, 68, 73, 86–88, 95, 105, 107, 136, 138, 141, 166, 169, 171, 173, 196, 198, 200, 203, 205–206, 210, 214, 217, 220–223, 228, 237, 253–255, 260–261, 267, 271, 273, 276–281, 284, 286–288

Merkel, Angela 67

von Metternich, Klemens 67, 71–72, 121, 132, 285

Moderata samlingspartiet 26–27, 54, 66, 107, 117

Modernism 37, 40, 76, 89, 233

Monarki 125, 132, 271, 282–283

de Montesquieu, Charles-Louis 55, 95, 129, 143, 171, 282

Moral 46, 50, 53, 56, 73, 83, 88, 98, 108, 126, 130, 133, 136–137, 148, 152, 155, 159–161, 163–164, 168–170, 173, 176, 179–180, 198–200, 202, 230, 240–245, 252, 259, 261, 264–265, 274–276, 279, 285, 288, 298

Multikulturalism 213–215, 225

Människans natur 47, 55, 59, 62, 68, 82, 97, 128, 136, 151, 162, 165–166, 169, 173, 176, 185–186, 188–194, 197–198, 200–201, 242, 262, 272, 278, 280–281, 293–294

Nation 51, 69–70, 72, 74, 76, 89, 97, 99–101, 105, 129, 130, 134, 217, 230, 236–239, 267, 285–286

Nationalism 22, 44, 67, 70, 74, 78–79, 89, 93, 99–100, 232, 235, 239, 285–286, 236–237

Nationalsocialism 13, 244, 272, 284

Nattväktarstaten 223

Naturen 157, 165–166, 176, 207, 224, 230, 248–252, 266

Naturrätt 36, 126, 189

Neokonservatism 37, 79–80, 113, 181, 240

Nisbet, Robert 46, 68, 70, 75, 118

Normer 50, 53, 60, 75, 85, 87–88, 108, 130, 162, 187–188, 190–191, 193, 195, 197, 202, 203, 205, 209, 211–212, 219–220, 223, 226–227, 230–231, 236, 273, 282, 290, 293

Novak, Michael 80

Näringslivet 72, 93, 216, 223, 225, 254, 266

Oakeshott, Michael 24, 26, 28, 30, 36, 38, 43, 47, 48, 54–57, 60, 62–63, 103, 106, 113–115, 120–122, 147–148, 150–151, 164, 167–168, 177, 180, 182, 206, 219, 229, 242

Ofullkomlighetstanken 51, 55, 82, 88, 135, 185, 190–192, 198, 202, 213, 223, 246, 259, 262, 266, 275

Oikofili 57–62, 82, 133, 215

Oikofobi 57–60, 215, 218, 234

Organismtanken 37, 61, 83, 89, 97–98, 100, 102–103, 109, 177–178, 181, 204–207, 216, 223, 258, 281

Ortega y Gasset, José 244

Patriotism 70, 206

Personalism 188–189, 298

Personligt ansvar 50, 60, 87, 105, 153–154, 170, 173, 185, 198, 200–202, 206, 216–218, 251–252, 254–255, 257, 265, 267, 273, 277, 279–280, 287

Pitt, William 127

Planekonomi 88, 254, 259

Platon 161, 201

Plattskatt 279

Polis 83, 220, 222, 243

Politisk korrekthet 39, 89

Powell, Enoch 106

Privat äganderätt 51, 83, 86, 167, 170, 252, 253–259, 268

Protektionism 100, 262

Radikalism 78, 93–94, 174, 178, 186, 190, 193, 210, 220, 235, 238, 246, 251, 273, 281, 290

Radikalkonservatism 37, 64, 74, 77–79, 101, 273

Rand, Ayn 188

Reagan, Ronald 66, 107–108, 112, 230

Reaganomics 108

Religion 85, 89, 98, 129, 132, 137–139, 152, 241–247, 272, 279

Religionsfrihet 138, 222, 236, 239

Reinfeldt, Fredrik 76

Respekt 52, 60, 68, 73, 133, 141, 159–160, 166–167, 188, 193, 200, 206, 214, 230, 248–249, 256, 281, 294

of Roanoke, John Randolph 143

de Robespierre, Maximilien 142

Rockefeller, John D. 262

Rousseau, Jean-Jacques 148, 156, 161–163, 224–225, 231, 250

Ryn, Claes G. 54, 72, 80, 111, 176–177, 181, 248

Rättighet 50, 98, 138, 148, 160–163, 166–169, 171, 181, 222, 227, 236, 275–276, 278, 287

Rättsstaten 220, 287

Rättvisa 50, 52–53, 133, 136, 161, 193, 197, 201, 208, 226, 228, 253, 255–256, 268, 274, 279–281  

Röpke, Wilhelm 42, 66, 206, 256, 264–265

Samhällsgemenskap 67–69, 71, 74, 83–84, 86–87, 90, 126, 133, 151, 154155, 170, 186, 195–197, 205–206, 213, 215, 258, 263, 265, 281, 289

Schmitt, Carl 78

Scruton, Roger 21, 24–30, 36, 38, 41–44, 47, 48–49, 54, 56–63, 73, 78, 82, 95, 100–101, 113–122, 127, 133, 147–150, 155, 159, 161–164, 171, 174, 177–178, 180, 182, 186–187, 189, 197–198, 200, 204–205, 211, 213–215, 218, 221, 232, 234, 236–238, 241–245, 251–252, 264, 269, 281, 283, 285, 297–298

Sed 50, 134, 137, 148, 155, 168, 187, 195, 198–199, 205, 207, 209, 213, 218–219, 223–226, 230–231, 236–237, 264, 269, 273, 275, 277

Smith, Adam 42, 83, 95, 141, 171, 258–260, 263, 272

Social balans 52, 69, 73, 83, 86, 88, 129–131, 137, 206, 211, 213, 249, 254, 263, 265, 267, 274, 280–281, 284

Social ingenjörskonst 86, 204, 210, 212–213, 220, 233–234, 250

Socialism 22, 25, 28, 31–32, 35–36, 40, 44–46, 57, 61, 65, 75, 78–79, 83, 86–88, 91, 93–94, 105, 107, 120, 139, 151–153, 181, 188, 190, 194, 196, 200, 203, 206, 208–211, 215–216, 218, 224–225, 228, 233, 238, 242, 244–246, 250–252, 253, 259, 263–264, 268, 271–273, 276, 278–283, 286, 288, 290, 293–295, 298

Socialkonservatism 24, 29–30, 36–37, 43, 63, 64–74, 78, 80–81, 84–86, 88, 91, 92, 96, 99, 104–105, 111, 119–122, 151, 176–177, 182, 215–216, 221, 230–232, 235, 237–238, 245, 248, 253, 259–266, 268, 284, 289

Socialt kapital 61, 205, 226

Spengler, Oswald 78, 244–245

Staten 31, 51, 67–73, 83–84, 86, 88, 98–99, 105–108, 114, 132–133, 137–139, 141–142, 146, 151, 154, 161, 164–165, 169, 171–176, 185, 196, 198–199, 203, 204, 207, 217–225, 227–229, 237–239, 243, 251–252, 253–255, 259, 263–268, 277, 282, 284–287  

Strauss, Leo 113

Strukturkonservatism 21, 35, 43, 76, 110, 117, 139, 178

Strömholm, Stig 117

Subsidiaritet 83, 88, 199, 216, 222, 258, 282

Sverigedemokraterna 67

Thatcher, Margaret 66, 106–109, 121, 230, 269

de Tocqueville, Alexis 55, 65, 71, 177, 287

Tory-partiet 67, 96, 102, 125, 127

Totalitärism 89, 143, 152, 224, 238, 284

Tradition 44, 53, 57, 69, 71, 75, 79, 83, 85, 87, 97, 100, 129, 138, 163, 187, 192, 196, 201, 207–209, 213–215, 218, 231, 234, 236, 241, 244, 246, 248, 255, 273–274, 276

Traditionalism 84, 97–99, 127, 182, 209

Trygghet 45, 59–60, 131, 138, 170, 199, 225–226, 275

Upplysningstiden 31, 41, 94, 129, 134–135, 141, 143, 146–147, 224, 232,233, 271290

Utopi 51, 56, 77, 83, 86–87, 93, 162, 192, 201, 206, 262, 281, 295

Utveckling 22, 42–43, 52, 77, 79, 83–84, 91, 92–93, 100–101, 106, 114, 130, 132–133, 137–138, 142, 144, 146, 148, 151, 153–155, 157–158, 162–163, 166, 171, 175, 177–178, 198, 204, 207–213, 219, 223–224, 228, 230, 234, 240–242, 254–255, 257–258, 263, 272, 286, 288

Viereck, Peter 23, 70, 72–73, 75, 77, 110–111, 118–119, 132

Våldsmonopol 83, 86, 263

Välfärd 22, 44, 67, 70–74, 77, 84, 88, 104–105, 107, 112, 121, 141, 161, 172, 298, 207, 216, 221, 263, 266–267, 298

Vänster 21–22, 43–44, 62, 140, 147, 175, 278, 285, 290

Värdekonservatism 116–118

Värdeorienterad historicism 176

Whig-partiet 96, 102, 125, 269

Ägandespridning 51, 254–255, 258

Äktenskapet 170, 196–197, 274

Yttrandefrihet 222, 287, 290

Ämbetsmannaansvar 288

Överstatlighet 57, 252, 286

Referenslitteratur

* = Huvudsakliga källor till den bild av konservatismen som ges i boken

 

Almqvist, Kurt & Linder, PJ Anders: I konservatismernas tid, Axel och Margaret Ax:son Johnsons Stiftelse 2020.

Baudet, Thierry: The Significance of Borders – Why Representative Government and the Rule of Law Require Nation States, Brill 2012.

Bengtsson, Jan Olof: The Worldview of Personalism – Origins and Early Development, Oxford University Press 2006.

* Berkowitz, Peter (red): Varieties of Conservatism in America, Hoover Press 2004.

* Björck, Anders & Arfwedson, Anders: Oövervinneliga tankar i urval – konservativ citatsamling, Högerns Ungdomsförbund 1968.

Björk, Ragnar, Edström, Bert & Lundén, Thomas: Rudolf Kjellén – Geopolitiken och konservatismen, Hjalmarson & Högberg 2014.

Blake, L. L.: The Prince and the Professor – A Dialogue on the Place of Monarchy in the 21st Century, Shepheard-Walwyn 1995.

Bloom, Harold: The Western Canon: The Books and School of the Ages, Harcourt Brace 1994.

* Boudreaux, Donald J.: The Essential Hayek, Fraser Institute 2014.

* Burke, Edmund: Reflections on the Revolution in France and Other Writings, Everyman’s Library 2015.

* Burke, Edmund: Reflektioner om Franska revolutionen (1790), Contra 1989.

Burman, Anders & Lettevall, Rebecka (red): Tysk idealism, Axl Books 2014.

* Cecil, Lord Hugh: Conservatism, Williams and Norgate 1912.

* Catlin, Graham R.: Core Conservatism: Edmund Burke’s Landmark Definition, Westbow Press 2020.

Corrêa de Oliveira, Plinio: Revolution and Counter-revolution, The American Society For the Defense of Tradition, Family and Property 1993.

* Covell, Charles: The Redefinition of Conservatism – Politics and Doctrine, Palgrave Macmillan 1986.

Croce, Benedetto: What is Living and What is Dead of the Philosophy of Hegel (1915), Russell & Russell 1969.

Croce, Benedetto: History as the Story of Liberty (1938), Liberty press 2000.

Dahl, Göran: Radical Conservatism and the Future of Politics, SAGE Publications Inc. 1999.

* Dahl, Per: Och sedan? Den nya borgerliga idédebatten, Hjalmarson & Högberg 2003.

* Dahl, Per och Ljungberg, Carl Johan (red): Förnuft & inlevelse – Burke mellan upplysning och romantik, Timbro 1990.

Dahlström, Annica: Könet sitter i hjärnan (2 uppl.), Corpus Gullers 2007.

* Elvander, Nils: Harald Hjärne och konservatismen – konservativ idédebatt i Sverige 1865 – 1922, Appelbergs boktryckeri 1961.

Eppler, Erhard: Ende oder Wende: Von der Machbarkeit des Notwendigen, Kolhammer 1975.

Forsskål, Peter: Tankar om borgerliga friheten (1759), Bokförlaget Rediviva 1984.

* Franco, Paul: Michael Oakeshott – An Introduction, Yale University Press 2004.

Fredriksson, Gunnar: Konservativa idéer – om pessimismens politiska filosofi, Tidens förlag 1986.

Fredriksson, Gunnar: 25 filosofer, Norstedts 2009.

Giubilei, Francesco: The History of European Conservative Thought, Regnery Publishing 2019.

Gottfried, Paul Edward: The Search for Historical Meaning: Hegel and the Postwar American Right, Northern Illinois University Press, 1986.

* Green, E.H.H: Ideologies of Conservatism, Oxford University Press 2002.

Haage, Fredrik: Nycklar till modern konservatism, Timbro 2001.

* Hagberg, Knut: Burke, Metternich, Disraeli, P.A. Nortedt & söners förlag 1931.

* Hakelius, Johan: Förmögen till värdighet – Wilhelm Röpke, människan och ekonomin, Timbro 1999.

* Hamilton, Andy: ”Conservatism”, The Stanford Encyclopedia of Philosophy (Fall 2016 Ed.), Edward N. Zalta (red.), URL = <https://plato.stanford.edu/archives/fall2016/entries/conservatism/&gt;.

von Hayek, Friedrich: Frihetens grundvalar, Timbro 2015. 

von Hayek, Friedrich: Vägen till träldom: Till socialister i alla partier, Timbro 1996.

* Hegel, G. W. F.: Andens fenomenologi (1807), Thales 2008.

* Hegel, G.W.F.: Outlines of the Philosophy of Right (1820), övers. av T.M. Knox 1952, Oxford University Press, 2008.

* Hillerdal, Gunnar (m.fl.): Ung konservatism – Nio inlägg i samhällsdebatten, Natur och Kultur 1962.

* Huntington, Samuel P.: The Clash of Civilizations and the Remaking of World Order (1996), Simon & Schuster Paperbacks 2003.

Häggman, Bertil (red): Internationell konservatism, Konservativt Idéforum 1975.

Häggman, Bertil & Ryn, Claes G.: Nykonservatismen i USA, Geber 1971.

* Jones, Emily: Edmund Burke & the Invention of Modern Conservatism, 1830–1914: An Intellectual History, Oxford University Press 2017.

* Kaufmann, Walter (red): Hegel’s Political Philosophy, Atherton Press 1970.

Kekes, John: A Case For Conservatism, Cornell University Press 1998. 

Kennedy, Angus: Being Cultured – in defence of discrimination, Imprint Academic 2014.

* Kirk, Russell: A Program for Conservative (1954), revised ed.,HenryRegnery Company 1962.

* Kirk, Russell: Edmund Burke: A Genius Reconsidered (1967), 3rd revised ed., ISI Books 1997. 

* Kirk, Russell: Economics: Work and Prosperity (1989), A Beka Book 1999.

Kirk, Russell: Enemies of the Permanent Things: Observations of Abnormity in Literature and Politics, Arlington House 1969.

Kirk, Russell: Redeeming the Time, ISI 1996.

* Kirk, Russell: Russell Kirk’s Concise Guide to Conservatism (1957),Regnery Gateway 2019.

* Kirk, Russell: The Conservative Mind: From Burke to Eliot (1953), 7th revised ed., Regnery Publishing 2001.

* Kirk, Russell: The Politics of Prudence, Access Publishers Network, 1993.

Kirk, Russell: The Roots of American Order (1974), ISI Books 2003. 

* Larsson, Reidar: Politiska ideologier i vår tid (7 uppl.), Studentlitteratur 2005.

* Lewis, C.S.: The Abolition of Man (1943), Lits 2010.

* Liedman, Sven-Eric: Från Platon till kommunismens fall – de politiska idéernas historia, Albert Bonniers Förlag 2002.

Lindbom, Tage: Konservatism i vår tid, Norma 1996.

Ljungberg, Carl Johan, Swedberg, Christian & Söderbaum, Jakob E:son: Betongväldet – om socialdemokratins kontroll och maktfullkomlighet, Empron 2007.

* Ljungberg, Carl Johan: Edmund Burke, Pocketbiblioteket Nr 34, SNS Förlag 2008.

* Ljungberg, Carl Johan: Irving Babbitt – Etik, demokrati och ledarskap, Prisma 2002.

Ljunggren, Stig-Björn: Ideologier (ny reviderad uppl.), Hjalmarson & Högberg 2008. 

McKay, John P, Hill, Bennett D., Buckler, John & Ebrey, Patricia Buckley: A History of World Societies, 5th ed, Houghton Mifflin Company 2000.

* Nisbet, Robert: Conservatism – Dream and Reality (1986), revised ed., Transaction Publishers 2009.

Nisbet, Robert: The Quest for Community (1953), ISI Books 2010.

* Oakeshott, Michael: On Human Conduct, Oxford University Press 1975.

* Oakeshott, Michael: Rationalism in Politics and Other Essays, Methuen & Co 1962.

O’Hara, Kieron: Conservatism, Reaktion Books 2011.

* Olsson, Stefan: Handbok i konservatism, Atlantis 2011.

Ortega y Gasset, José: The Revolt of the Masses (1932), Norton paperback 1993.

* Pafford, John M.: Russell Kirk, Bloomsbury 2013.

Palmer, R.R. & Colton, J: Nya tidens världshistoria Del 1 (2:a utökade uppl.), Esselte Studium 1981. 

Pettersson, Simon O.: Svenska konservativa profiler, Realia 2017.

Rodhe, Edvard: Geijer och samhället – en studie i svensk tradition, Svenska Kyrkans Diakonistyrelses Bokförlag 1942.

Rousseau, Jean Jacques: Émile eller Om Uppfostran (1762), Del 1-2, Stegeland 1977-1978.

* Røe Isaksen, Torbjørn: Høyre om! For en ny konservatisme, Cappelen 2008.

* Røe Isaksen, Torbjørn & Syse, Henrik (red): Konservatisme, Universitetsforlaget 2011.

Ryn, Claes G.: Will, Imagination, and Reason: Babbitt, Croce and the Problem of Reality, 2:a uppl., Routledge 1997. 

Ryn, Claes G.: A Common Human Ground: Universality and Particularity in a Multicultural World, University of Missouri Press 2003.

* Röpke, Wilhelm: A Humane Economy: The Social Framework of the Free Market (1960), 3rd edited ed., ISI Books 1998.

* Santorum, Rick: It Takes a Family – Conservatism and the Common Good, ISI Books 2005.

* Scruton, Roger: A Politcal Philosohpy – Arguments For Conservatism, Continuum 2006.

* Scruton, Roger: Conservatism – An Invitation to the Great Tradition, Profile Books 2017.

* Scruton, Roger: Culture Counts – Faith & Feeling in a World Besieged, Encounter Books 2007.

* Scruton, Roger: England and the Need for Nations, Civitas 2006.

* Scruton, Roger: How to be a Conservative, Bloomsbury 2014.

* Scruton, Roger: How to think Seriously About the Planet – The Case For An Environmental Conservatism, Oxford University Press 2012.

* Scruton, Roger: On Human Nature, Princeton University Press 2017.

* Scruton, Roger: The Meaning of Conservatism (1980), rev. 3rd ed., St Augustine’s Press 2002.

* Scruton, Roger: The Philosopher on Dover Beach, Carcanet 1990.

Scruton, Roger: The Soul of the World, Princeton University Press 2014.

Scruton, Roger: The Uses of Pessimism – And the Danger of False Hope, Atlantic Books 2010.

Scruton, Roger: Where We Are: The State of Britain Now, Bloomsbury Continuum 2017.

* Singer, Peter: Hegel – A Very Short Introduction, Oxford University Press 1983.

* Smith, Dean: Conservatism: A Guide to its Past, Present and Future in American Politics, Avon Book Division 1963.

Stjernquist, Nils (red): Sveriges konstitutionella urkunder, SNS Förlag 1999.

* Sveriges Konservativa Studentförbund: Den moderna konservatismen (programförklaring), Horisont 1961.

Taylor, Charles: Hegel och det moderna samhället, Röda bokförlaget 1988.

Tingsten, Herbert: De konservativa idéerna, Aldus/Bonniers 1966.

Tännsjö, Torbjörn: Konservatism, Thales 2001.

* Unger, Gunnar (red): Kämpande konservatism, Natur och Kultur 1971.

* Viereck, Peter: Conservatism – From John Adams to Churchill, D. van Nostrand Company, 1956.

* Viereck, Peter: Conservatism Revisited – The Revolt Against Ideology (1949), Routledge 2017.

Wollstad, Amanda & Ydstedt, Anders (red): Liberalkonservatism – Oförenliga storheter?, Förlagsaktiebolaget Svensk Tidskrift 2018.

Zimmerman, Carle C: Family and Civilization (1947), ISI Books 2008.

Zmirak, John: Wilhelm Röpke – Swiss Localist, Global Economist, ISI Books 2001.

* Özsel, Doğancan (red): Reflections on Conservatism, Cambridge Scholars Publishing 2011.