Joakim Förars på Kvartal 4 augusti 2022 | Läs hela recensionen här
Söderbaum fångar träffsäkert huvuddragen i konservativt tänkande. Han redogör överskådligt för dess framväxt och de huvudsakliga inriktningarna. Att Hegel ges en framträdande roll är en styrka jämfört med många andra framställningar.
Hans presentation av mainstream konservatism är mångsidig och nyanserad och hans bok kommer sannolikt att bli ett standardverk
Dick Erixon på Samtiden 1 september 2021 | Läs hela recensionen här
För mig framstår det som självklart att Söderbaums bok borde finnas med på litteraturlistorna för statsvetenskapliga kurser på universiteten.
Söderbaum beskriver pedagogiskt de olika tänkare som haft stor betydelse för framväxten av den moderna konservatismen. […]
Det är lätt att se varför dessa perspektiv blir alltmer populära i vår tid då radikala socialistiska och liberala partier genomför storskaliga experiment utan att ha tillstymmelse till analys och förberedelse för de dramatiska samhällsförändringar som man inte bara bejakar utan genom politiska beslut påskyndar.
Teol. lic. Gunnar Hyltén-Cavallius på Ledarsidorna.se 19 augusti 2021 | Läs hela recensionen här
Söderbaum har med sin studie på ett pedagogiskt sätt fyllt ett tomrum när det gäller kunskap om konservativt tankegods i vår tid. Förhoppningsvis kan boken vara till god hjälp på kort och lång sikt, nu närmast inför kyrkovalet och därefter inför riksdagsvalet nästa år.
Docent Johan Sundéen i Världen Idag 15 juli 2021 | Läs hela recensionen här
Främst i de senaste årens rad av facklitterära böcker om konservatism står tveklöst juristen och företagsekonomen Jakob E:son Söderbaums mycket grundliga översiktsarbete Modern Konservatism (Recito förlag).
Över ett omfång om 300 sidor, och på grundval av en imponerande beläsenhet, sprider författaren ljus över en ideologi som folkhemssocialister och liberaler för alltid velat förvisa till mörkret. […]
Jakob E:son Söderbaum har gjort vad övervintrade konservativa intellektuella av tidigare generationer såsom Gunnar Unger, Carl Johan Ljungberg, Torbjörn Aronson och för all del jag själv inte mäktat med eller fått tid till att göra – att skriva ett av bredd och djup kännetecknat introduktionsverk.
Genom hans mångåriga arbete med denna volym finns det – äntligen! – ett svenskspråkigt arbete om eftertänksamhetens och försiktighetens ideologi, författat inte av en meningsmotståndare som Herbert Tingsten eller Gunnar Fredriksson utan av en skriftställare som själv är en konservativ.
Hugo Fiévet i Svensk Tidskrift 11 juni 2021 | Läs hela recensionen här
Trots att Söderbaum gör markeringar mot vad han ser som avarter av konservatismen, som exempelvis radikalkonservatismen, vinnlägger han sig om det inkluderande perspektivet. Detta är bokens kanske största förtjänst. Inom svensk höger i allmänhet, och inom Moderata samlingspartiet i synnerhet, har det antagligen ända sedan 1918 funnits en tendens att exklusivt betona den anglosaxiska och liberala konservatismen. […]
Liberalkonservatism och socialkonservatism är två inriktningar av en enda ideologi. Dessa hör ihop. De är grenar på samma träd och inte alls olika fenomen. Till debatten om framtidens konservatism hör denna ingång till bokens mest fruktbara delar…
Genom sin bok har Jakob E:son Söderbaum bidragit med en gedigen genomgång av konservatismen på svenska. “Modern konservatism” är en god sammanfattning för den som vill börja bekanta sig med ideologin men också läsvärd även för den som vill få en inblick i de mer komplexa frågorna om olika strömningar inom konservatismen och deras relationer till varandra.
Professor Emil Uddhammar i Axess Magasin nr 2 2021 | Läs hela recensionen här
En ny svensk bok kommer att höja debatten om betydelsen av konservativa idéer. […]
Söderbaums bok är en mycket läsvärd översikt av de konservativa idéernas ursprung och utveckling genom akademiker som Russell Kirk, Michael Oakeshott, Roger Scruton och Peter Viereck. De presenteras utförligt, liksom det tankegods de hämtat och bearbetat vidare från de filosofiska grundarna till konservatismen, som Söderbaum pekar ut: Edmund Burke och G W F Hegel. Svenska konservativa tänkare som Claes G Ryn och Carl-Johan Ljungberg finns också med. […]
Söderbaums diskussion om socialkonservatismens rötter i den tyska historiska skolan av nationalekonomi är givande, liksom resonemanget om dess föreställningar om historisk nationell gemenskap, och att dess kulturbegrepp är mer inriktad på ”folklig” kultur och nationella uttryck. Liberalkonservatismen skulle vara mer för civilisation, personlig kulturell utveckling och förfining genom vetenskap och konst. Liksom Heckscher gör Söderbaum en tydlig åtskillnad mellan konservativ åskådning och radikal kollektivism i olika former, exempelvis fascism och nationalsocialism.
Del två av boken lyfter fram Burke och Hegel; dessa tänkare presenteras väl och ganska så begripligt. […]
Den tredje delen återvänder till den mer politiska aspekten av konservatismen och diskuterar människosyn, gemenskap, syn på kultur och miljö, ekonomi och relationen till upplysningen. Där för Söderbaum en tänkvärd diskussion om hur konservatismen ser på relationen mellan rättigheter och skyldigheter, samt synen på meriter i motsats till den kollektivistiska syn, där man exempelvis vill kvotera in olika grupper på utbildningar.
En stor fördel med denna bok är att den dessutom är pedagogisk. Med ett antal figurer åskådliggör Söderbaum sitt resonemang om olika delar av konservatismen, hur konservativa ser på olika civilisationer i världen och skillnaden mellan utveckling och förändring, för att ta några exempel. […]
Br. Augustine Wärnberg på The Russell Kirk Center 28/2 2021 | Läs hela recensionen här
Modern konservatism is divided in a way that is easy to follow, with visual aids in the form of charts to help the reader navigate some of the more complex ideas and distinctions. In this sense, it could also serve as a good introduction to conservatism and political philosophy for high-school students or undergraduates. […]
One of the more original views is Söderbaum’s connection between Burke and Hegel via Michael Oakeshott and Scruton. His thesis is that while Edmund Burke is rightly considered the founding father of conservatism, it is through the philosophy of Hegel that conservatism obtains a more robust foundation. The ideas of Burke and Hegel are thus complimentary, and it was both Oakeshott and Scruton who spelled out this synthesis in their own work. […]
Two other important distinctions made by Söderbaum are those of “liberal vs. social” conservatism, and that conservatism is value-oriented rather than idea-based. The first of these distinctions he traces back to how one views Hegel. A social conservative, in which category he counts politicians such as Disraeli, Bismarck, and Metternich, is more focused on society and has a more critical attitude towards laissez-faire economics, while accepting many insights by Hegel. The liberal conservative, on the other hand, is more focused on the person and free-market economics, as Thatcher and Reagan were. Both these types of conservatism, however, are two sides of the same coin. […]
The distinction between value-oriented thought and idea-based movements is that conservatism is united by a set of shared values, primarily immaterial or “intangible,” such as the family, “oikophilia” (love of home), ethical integrity, the little platoons, and a cautious approach to change. In the third part of the book the author systematically presents these conservative values.
Håkan Boström i Göteborgs-Posten 15/2 2021 | Läs hela recensionen här
I den nyutgivna boken ”Modern konservatism” (Recito Förlag) försöker den Göteborgsbördige skribenten och debattören Jakob E:son Söderbaum ge en sammanhållen bild av konservatismens idéer. Han lyckas ganska bra med denna tämligen svåra uppgift. […]
Den som inte har ett specialintresse för politisk teori och idéhistoria kan med fördel hoppa direkt till bokens tredje del där Söderbaum mer konkret beskriver innehållet i en modern konservativ åskådning. Han gör det så att säga med anhängarens övertygelse, så läsaren får stå ut med påpekandet om vad ”sann konservatism” är för något. Men den hållningen är nog också en förutsättning för att kunna systematisera en så pass brokig ideologi. […]
Som Jakob Söderbaum visar är konservatismen dock en ideologi i sin egen rätt. Den går att skilja från både liberalism och socialism. Den ska heller inte blandas ihop med högerradikala eller rent nationalistiska tankegångar. […]
Sverige har under det senaste halvseklet fjärmat sig väldigt mycket från det konservativa tänkandet. Så mycket många tror att det enbart handlar om bakåtsträvande. Det är beklagligt, inte minst ur intellektuell synpunkt. För det konservativa tänkandet har något att erbjuda alla som inser att världen är komplex, att vår förmåga att behärska den är begränsad och att varje framsteg har en baksida.
Professor Torbjörn Aronson i Världen Idag 6/2 2021
Konservatismens återkomst i Storbritannien och USA har börjat få återverkningar i Sverige. […]
Söderbaum har varit en uthållig entreprenör och nätverksbyggare bland intellektuella konservativa i Sverige. […]
Boken har en ambitiös uppläggning och är en redovisning av Söderbaums läsning av de angloamerikanska konservativa filosoferna Russell Kirk, Mikael Oakshott och Roger Scruton. Dessa tre bygger i olika omfattning på de tidiga konservativa idégivarna Edmund Burke (1729–97) och Friedrich Hegel (1770–1831). Syftet är att presentera konservatismen som ett realistiskt alternativ till liberalism och socialism i Sverige i dag.
C.G. Holm i Contra nr 1 2021
Jacob E:son Söderbaum har under de senaste decennierna dykt upp i flertalet svenska sammanhang som rör konservatismen. […] Nu har han sammanställt en bok med titeln Modern konservatism.
Boken kan sägas göra anspråk på att vara någon form av handbok för vad sann konservatism är, samtidigt som den tydligt visar på den fundamentala skillnaden mellan liberalismen som har friheten som dominerande tema, socialismen med samma vurm för jämlikhet och konservatism utan någon motsvarande övergripande idé. […]
Söderbaum menar att konservatismen är en ideologi som utvecklades främst i slutet av 1800-talet, långt efter både liberalism och socialism.
Multimedia: Intervjuer och föredrag med författaren
Urban Lindstedt från podden Historia.nu intervjuar mig 7/9 2022 om konservatismen, Edmund Burkes och Friedrich Hegels betydelse för dess idéutveckling, och om viktiga skillnader gentemot liberalismen och socialismen.
57 minuter.
Hör hela intervjun här.
Maria Marić från det kristdemokratiska idéinstitutet Civitas intervjuar mig 20/2 2022 om likheter och olikheter mellan konservatismen och kristdemokratin.
1 h 11 minuter.
Se hela intervjun här.
Christer Sturmark intervjuar mig i Fri Tanke-podden 24/6 2021 om högt och lågt kopplat till modern konservatism, dess filosofi och politik, historiska perspektiv, och lite grann specifikt rörande min bok i ämnet.
1 h 05 minuter.
Hör hela intervjun här.
Den 11 mars höll jag föredrag på den 130 år gamla konservativa studentföreningen Heimdal i Uppsala. Både föredraget (en timme) och frågestunden (en halvtimme) filmades, och det är gjort på ett sätt där man ser min Powerpoint-presentation bredvid mig i bild. Finns nu att se gratis för den som är intresserad av ett föredrag som sammanfattar det huvudsakliga i min bok ”Modern konservatism” (Recito 2020). Bl.a. pratar jag om:
- Konsten att förklara konservatismen
- Vad är konservatism?
- De viktigaste tänkarna inom modern konservatism: Burke, Hegel, Kirk, Oakeshott och Scruton
- Vad innebär det mera konkret att vara politiskt konservativ?
- Hur har det varit att skriva boken?
- Olika grenar av konservatismen (frågestunden)
- Är alla kristna konservativa, och kan man ha en annan religion än kristendomen och vara konservativ? (frågestunden)
- Hur pass nära konservatismen står egentligen M, KD, SD? (frågestunden)
- Är nationalismen förenlig med konservatismen? (frågestunden)
Eftersom klippet är oredigerat kan följande hålltider vara av värde:
3:40 in i klippet börjar föredraget
1:03:40 slutar det ordinarie föredraget
1:14:28 börjar frågestunden
1:38:04 är det slut
Se hela föredraget och frågestunden på Facebook här.
Christopher Jarnvall från Nyhetsbyrån.se intervjuar mig 30/1 2021 i programmet Riks Samtal med samhället om min nya bok, vad konservatismen egentligen är, och hur jag ser på konservatismen i Sverige idag.
48 minuter.
Se hela intervjun här.
Allt du behöver veta om konservatismen i en bok
Konservatismen har en väsenskild människosyn, samhällsanalys och världsåskådning än liberalismen och socialismen. Men få känner till detta, och det finns många populära missförstånd om konservatismen i svensk samhällsdebatt.
Det har länge behövts en bok på svenska som mera utförligt reder ut begreppen, och som tydligt sätter fingret på vad konservatismen är och vad den står för enligt belästa och intellektuella konservativa. En sådan bok skulle gärna vara så konkret och exemplifierande som möjligt, snarare än att enbart diskutera allmänna principer eller möjliga åsikter. Den bör behandla de tänkare som idag anses viktigast inom konservatismen, sätta dessa i relation till varandra och i relation till konservatismens viktigaste tankegods. Den bör också vara tillräckligt logiskt sammanhängande för att vara lättförståelig, helst ha formen av en handbok som är enkel att slå upp i, och gärna förse den som vill vidga sina vyer ytterligare med relevanta lästips inom olika ämnesområden.
Nu äntligen finns just en sådan bok.
I denna bok ges en samlad genomgång av den moderna konservatismen, dess idéhistoria och huvudsakliga tankegods. Här beskrivs ”konservatismens vad? hur? Och varför?”. Här presenteras centrala tänkare som Edmund Burke, Friedrich Hegel, Russell Kirk, Michael Oakeshott och Roger Scruton och deras viktigaste idéer. Här beskrivs och förklaras också konservatismens människosyn, samhällsanalys och världsåskådning – baserat på de nu nämnda tänkarna, andra tänkare inom olika ämnesområden, och på diskussioner med en stor mängd konservativa i både Sverige och många andra länder. Här förklaras också likheterna och skillnaderna mellan socialkonservatismen och liberalkonservatismen. Boken innehåller 17 st illustrationer som tydliggör sambanden, och mängder med referenser och boktips för den bild av konservatismen som här ges.
Denna bok är en karta till den moderna konservatismen i Burkes efterföljd. En karta som på ett både överskådligt och tydligt sätt visar dess sammanhållande filosofi, idéer, de huvudsakliga inriktningarna, de främsta tänkarna, och som genom en mängd boktips visar vägen vidare för den nyfikne läsaren inom de ämnen som är centrala för konservatismen idag.
Varför denna bok?
I samhällsdebatten diskuteras sedan ett par år tillbaka om det håller på att bildas ett konservativt block, som i så fall skulle bestå av M, KD och SD. Jag har gått igenom 109 st böcker och beskriver i min bok vad konservatismen – som internationellt är den tredje största ideologin jämte liberalismen och socialismen – egentligen har för filosofi och bärande idéer. En sådan bok behövs. Dels för att alla pratar om konservatismen men väldigt få verkar ha läst särskilt noga om vad den står för. Dels för att det tidigare inte har funnits någon utförlig bok om den moderna konservatismen på svenska.
Med den här boken hoppas jag kunna bringa större klarhet bland nyfikna om vad konservatismen är idag, och även sporra idédebatten inom den konservativa sfären. Jag vill visa alla dem som i åratal har förfärats över den idétorka som har rått bland Allianspartierna att konservatismen är en rik brunn att ösa ur. Alla politiskt intresserade behöver också förstå att konservatismen till största delen handlar om andra saker än frågor kopplade till ekonomi och invandring.
Konservatismen har en egen samhällsanalys, som skiljer sig från både liberalismens och socialismens. Att inte veta vad konservatismen egentligen står för, eller att ignorera dess särskilda perspektiv, innebär att man missar en hel dimension av politiken. Det är som att vara enögd. Därför är det även min önskan att den här boken ska kunna bidra till att öppna upp för en debatt med meningsmotståndare utifrån de frågor som verkligen spelar roll för konservativa idag. En sådan seriösare debatt mellan de olika politiska lägren skulle kunna hjälpa både de konservativa och deras politiska motståndare med en fortsatt idé- och politikutveckling anpassad för 2020-talet. Då skulle alla – såväl politiker och journalister som övriga debattörer och samhällsintresserade medborgare – slippa att ödsla tid på halmgubbe-debatter, pajkastning, och ytligheter medan samhällsproblemen växer i kubik där ute och ingen verkar ha några egentliga lösningar eller tydliga visioner om hur Sverige borde utvecklas långsiktigt.
Det är min fasta övertygelse att hela den svenska demokratin skulle tjäna på en mer intellektuell politisk debatt. Detta är mitt försök att bidra till att en sådan mer seriös och givande samhällsdebatt kommer till stånd.
Den moderna konservatismens centrala idéer
Det finns en värdegrund, ett förhållningssätt, en samhällsanalys och politiska ideal som är typiska för konservatismen, som förenar och känns familjära bland de konservativa, och som särskiljer konservatismen från (de andra) ideologierna. Detta är tydligt när man läser moderna böcker om konservatismen (se gärna referensförteckningen), och när man diskuterar konservatismen med medvetna konservativa. I det följande presenteras översiktligt de viktigaste idéerna inom modern konservatism.
Den moderna konservatismen står i huvudsak för:
- Att varje människa är en länk i en kedja mellan det förflutna och framtiden
- Familjen såsom samhällets grundsten
- Att människor är av naturen olika
- Att alla människor är ofullkomliga
- Alla människors lika värdighet
- Att människan är präglad och beroende av sin kontext
- Tro på eviga värden
- Upprätthållandet av etik och moral
- Omhuldandet av arvet från Aten, Rom och Jerusalem
- Att samhället är en social organism
- Värnandet och utvecklandet av samhällsgemenskap
- Värnandet av historiskt framvuxna institutioner
- Att utveckling förutsätter kontinuitet
- Historiemedvetenhet
- Förvaltarskapstanken
- Traditionalism
- Försiktighetsprincipen
- Värnandet och utvecklandet av civilsamhället
- Värnandet av de små gemenskaperna
- Frihet under ansvar
- En liten men stark statsmakt
- Statligt våldsmonopol
- Lagstyre och frihet från godtycklig maktutövning
- Skydd mot yttre och inre fiender (försvar, polis, fria domstolar)
- Social balans
- Motstånd mot utopier
- Motstånd mot revolutionära tendenser
- Motstånd mot social ingenjörskonst
- Subsidiaritet
- Privat äganderätt
- Marknadsekonomi
Den moderna konservatismen som idébildning drar logiska konsekvenser och slutsatser av dessa idéer inom ramen för sin politiska teori. Idéerna har sina rötter hos Edmund Burke (se kapitel 6), och de går även ihop med Friedrich Hegels politiska filosofi på det sätt som Michael Oakeshott och Roger Scruton har visat (se kapitel 7).
Men det är viktigt att förstå att konservatismen inte tar sin utgångspunkt i abstrakta idéer – vilket liberalismens frihetsideal och socialismens jämlikhetsideal är exempel på – och därefter letar alla upptänkeliga stöd för idéerna i syfte att göra dem övertygande och populära. Konservatismens politiska teori är verklighetsförankrad, på motsvarande sätt som Adam Smith inte hittade på marknadsekonomin men var den förste att beskriva hur den fungerar och dess förutsättningar. Därför drar sig många för att kalla konservatismen för en ideologi. Ideologier behöver ju i allmänhet inte förankring i verkligheten eller i erfarenheten på det sätt konservatismen har, de behöver bara förankring i idéer. I denna bok används därför det mer neutrala ordet idébildning för att beskriva konservatismen och dess utveckling av dess kännetecknande värden och idéer.
Socialkonservatism och liberalkonservatism
Socialkonservatismen och liberalkonservatismen, som är de två huvudinriktningarna inom konservatismen (se kapitel 3), delar i allt väsentligt ovannämnda värdegrund och idéer. Men de två inriktningarna skiljer sig rörande vissa prioriteringar och proportioner, och drar åt olika håll i vissa politiska frågor. Skälet till detta är att de betonar olika delar av Burkes idéarv. Socialkonservatismen gör detta bl.a. med stöd i Hegel, som hade mer utvecklade idéer om samhällsgemenskapen och det sociala ansvaret än Burke. De idémässiga skillnaderna mellan dessa två inriktningar handlar i huvudsak om följande:
Socialkonservatismen betonar även (till skillnad från liberalkonservatismen):
- Nationell gemenskap och lokala kulturvärden
- Motstånd mot all form av laissez faire
- Staten såsom den goda ordningens yttersta garant
- Vikten av en reglerad marknadsekonomi
- Att staten ska ta ansvar för välfärden
- Värdet av fria fackföreningar
Liberalkonservatismen betonar även (till skillnad från socialkonservatismen):
- Västerländska värden
- Att frihet är ett egenvärde
- Motstånd mot statliga pekpinnar
- Ekonomisk liberalism
- Ingen statlig välfärd, men absolut privata välfärdslösningar
- Motstånd mot facket
Är alla sanna konservativa antingen liberal- eller socialkonservativa?
De allra flesta konservativa – både konservativt sinnade, belästa konservativa och konservativa tänkare – befinner sig i själva verket någonstans mellan de två huvudinriktningarna liberalkonservatism och socialkonservatism. Många ser sig varken som det ena eller det andra, och många sympatiserar mer med den ena eller andra inriktningen men håller kanske inte med om precis allt som faller inom dess logiska ramar. Kanske är det i realiteten ganska få som är renodlade liberalkonservativa eller socialkonservativa – eller för den delen renodlade konservativa. Det beror på att de allra flesta som är konservativa inte har studerat Burke eller annan konservativ litteratur, och många är förstås inte heller helt och hållet genomtänkta i sin åskådning.
Det är de konservativa tänkarnas uppgift att beskriva och hålla ihop konservatismen som politisk teori så att den blir begriplig och kan fungera som ett tankestöd för de konservativa. Den moderna konservatismen som idébildning bygger som sagt på Edmund Burkes tänkande, och har man politiska uppfattningar i linje med Burke (se kapitel 6) så är man mer eller mindre politiskt konservativ – vare sig man känner till Burke eller inte. Inriktningarna liberalkonservatism och socialkonservatism är konstruerade av senare tänkare för att å ena sidan visa på idégemenskapen mellan alla som hör till den ”sanna” konservatismen, å andra sidan för att särskilja dessa huvudinriktningars bitvis ganska så olika fokus och prioriteringar.
Den moderna konservatismens viktigaste tänkare
Figuren nedan sätter den moderna konservatismens viktigaste tänkare – Burke, Hegel, Kirk, Oakeshott och Scruton – i relation till varandra, och hur deras tänkande förhåller sig sinsemellan utifrån de två huvudinriktningarna socialkonservatism och liberalkonservatism där vissa andra tänkare framhålls såsom typiska.
Vi ser ett idémässigt åtskiljande mellan Kirk och Scruton som sammanfaller med den etablerade (europeiska) uppdelningen mellan liberalkonservatism och socialkonservatism, genom att Kirk tar avstånd från bl.a. Hegel och Bismarck medan Scruton betraktar dem såsom sanna konservativa. Vi ser att Oakeshott, som skiljer sig i sin syn på välfärdsstaten och den liberala marknadsekonomin från Scrutons dragning åt det socialkonservativa hållet, har överlappningar med både liberalkonservatismen och socialkonservatismen. Oakeshotts tänkande rör inte hela konservatismen utan vissa delar av den, vilka han liksom Scruton bygger på en syntes mellan Burke och Hegel, och han har på så vis en kompletterande roll inom den moderna konservatismen till både Kirk och Scruton (vilka båda två betraktar Oakeshott såsom en allierad). Vidare ser vi att liberalkonservatismen och den amerikanska konservatismen i Kirks tappning i huvudsak överlappar varandra, men att Kirks ”traditionalistiska konservatism” också inbegriper mer av socialt ansvar än den typiska liberalkonservatismen vilket bl.a. kommer till uttryck genom att Kirk inkluderar Disraeli i sin kanon.
Det bör här påpekas att de tänkare vars namn är med i denna figur (Figur 7), är placerade på en viss plats i syfte att tydliggöra hur deras tankegods i det för konservatismen mest väsentliga förhåller sig i huvudsak till de definitioner av socialkonservatism och liberalkonservatism som används i denna bok. Det betyder inte att precis allting som dessa tänkare har publicerat placerar sig på just den platsen i bilden – eller ens faller inom (den burkeanska) ramen. Vad t.ex. gäller Hegel är det bara hans verk Andens fenomenologi och Rättsfilosofins grunddrag som är relevanta för den moderna, burkeanska konservatismen.
Vid sidan om Burke har Hegels filosofi spelat en särskilt stor och avgörande roll för konservatismens idéutveckling – både i dess första utvecklingsfas och i dess nu pågående tredje utvecklingsfas. I bokens Del II presenteras därför till att börja med Burkes tänkande. Därefter de delar av Hegels tänkande som utgör ett så betydelsefullt filosofiskt stöd för Burkes synsätt och ståndpunkter, att tänkare som Oakeshott och Scruton framgångsrikt har kunnat utveckla en hel sammanhängande konservativ filosofi genom att sammanföra dessa två väldigt olika slags typer av tankegods. Vilket naturligtvis är ett helt annat slags projekt än Kirks upprättande av en konservativ kanon i Burkes efterföljd och formulerande av konservatismens huvudsakliga och sammanhållande principer. Men det är ett projekt av minst lika stor intellektuell betydelse för den moderna konservatismen internationellt, och dess upplevelse av att ha en gemensam idégrund och filosofi. Oakeshott och Scruton har också kommit att bli de konservativa tänkare jämte Kirk som rönt överlägset störst internationellt inflytande under de senaste 65 åren.
Innehållsförteckning
FÖRORD 15
INLEDNING: Att förstå konservatismen rätt 21
Olika sätt att beskriva konservatismen 21
Vad tycker och tänker vår tids konservativa? 26
Bokens upplägg 30
DEL I: Vad är konservatism idag? 33
1. Om konservatismen 35
En av de största politiska rörelserna 35
Konservatismen och de konservativa 37
Det burkeanska trädet 41
Är konservatismen höger? 43
Är konservatismen en ideologi? 45
2. Konservatismens essens enligt Kirk, Oakeshott och Scruton 48
Russell Kirk och arvet efter Burke 48
Michael Oakeshott och det konservativa förhållningssättet 54
Roger Scruton och de konservativas ”oikofili” 57
Med Hegel såsom skiljelinje 62
3. Liberalkonservatism, socialkonservatism och annat 64
Två sidor av ett och samma mynt 64
Olika fokus på frihet 67
Olika slags kulturvärnande 67
Välfärd – offentlig eller privat? 70
Alternativ begreppsanvändning 75
Vad är radikalkonservatism? 77
Den s.k. neokonservatismen 79
Är alla sanna konservativa antingen liberal- eller socialkonservativa? 80
4. Centrala idéer inom den moderna konservatismen 82
Den moderna konservatismens viktigaste idéer 82
Den värdeorienterade konservativa åskådningen 85
Gränsdragningar mot andra politiska ideologier 86
Om konservativa sakpolitiska ståndpunkter
5. Vägen till den moderna konservatismen 92
Konservatismen och idéhistorien 92
Konservatismens formerande i Europa 94
Burke och den brittiska konservatismens formerande 101
Liberalkonservatismens framväxt 103
Liberalkonservatismens politik 107
Modern konservatism 109
Begreppet värdekonservatism 116
Den moderna konservatismen idag 118
DEL II: Den moderna konservatismens filosofiska grunder 123
6. Burke artikulerade den politiska konservatismens grunder 125
Vem var Edmund Burke? 125
Den stora Franska revolutionen 127
Burkes syn på samhället 132
Det naturligt framvuxna och den historiska erfarenheten 134
Frihet under ansvar 136
Burkes ekonomisyn 139
Burkes eftermäle 142
7. Hegel formulerade den konservativa filosofins byggstenar 146
Vem var Friedrich Hegel? 146
Om Hegels filosofi 148
Filosofin om medvetandet i Andens fenomenologi 152
Exemplet med herren och tjänaren 159
Hegels politiska filosofi 161
Hur Rättsfilosofins grunddrag är uppbyggd 163
Frihet och rätt 165
Viljans stora betydelse 167
Etik och moral 168
Det etiska samhället 170
Samhället är förutsättningen för både staten och friheten 174
Hegels eftermäle 175
Hegel och konservatismen 177
DEL III: Den moderna konservatismens politiska lära 183
8. En realistisk människosyn med fokus på ansvarstagande 185
Människan är en kulturvarelse 185
Människor är olika 188
Människans ofullkomlighet 190
Skepticism mot det rena förnuftet 191
Typiskt kvinnligt och manligt 192
Familjen är samhällsgemenskapens grundsten 195
Etiken är både moralisk ledstjärna och socialt kitt 198
Dygdens påbud och hederns incitament 200
9. En värde- och gemenskapsorienterad samhällsåskådning 204
Det organiska samhället 204
Naturlig samhällsutveckling 207
Invandring, mångkultur och multikulturalism 213
Det fundamentala civilsamhället 216
Staten och dess roll 218
Med fokus på de immateriella värdena 225
10. Den värdefulla kulturen och miljön 230
Vad är kultur? 230
Nationen – en social gemenskap på historisk grund 236
Imperialism 238
Världens olika kulturer och moralsystem 241
Universella värden 245
Naturens stora värde 248
11. En samhällsekonomi med frihet under ansvar 253
Den fundamentala äganderätten 253
Ekonomiskt system 258
Socialkonservativ kritik 259
Den marknadsvänligare liberalkonservatismen 266
12. Idéarvet från upplysningstiden och Franska revolutionen 271
Konservatismen och upplysningstiden 271
Frihet 273
Jämlikhet 278
Broderskap 281
Konstitutionell monarki 282
Medborgarskap, demokrati och folkstyre 283
En modern, upplyst konservatism? 289
EFTERORD: Den komplexa konservatismen och framtiden 293
APPENDIX: Överensstämmelse med Scruton 297
Litteratur 299
Register 305
Register
Adams, John 143
Anarkism 88, 93, 244
Aquino, Tomas av 95
Aristoteles 95, 161, 189, 253, 280
Assimilering 90, 205–207, 213
von Bismarck, Otto 73–74, 96, 104, 121, 176, 221, 230, 263
Bohman, Gösta 66
de Bonald, Louis 96, 143
Borgerlig 95, 107, 209, 225, 250
Bosanquet, Bernard 103
Boutwood, Arthur 104, 176, 230
Bradley, F.H. 103
Bröderna Grimm 235
Buckley, William F., Jr. 111–112, 144
Burke, Edmund 21, 23–26, 28, 30, 35–37, 41–43, 47–49, 52–53, 55–58, 61–63, 64–66, 68, 70–72, 74–81, 82, 84, 91–92, 94–96, 100–103, 109–122, 125–145, 146–147, 150–151, 171, 174–182, 187–189, 197, 201, 204, 210–212, 218–219, 224–225, 238–240, 250, 253, 257–258, 260, 264, 267, 269, 272–273, 275, 280, 282–285, 287, 289, 297–298
Busch, George W. 79
Cameron, David 67
de Chateaubriand, Francois Renée 97, 99, 143
Civilisation 51, 53, 129, 154, 166, 192, 196–197, 199, 202, 208, 219, 221–222, 224–225, 231–232, 234–235, 238–245, 247–248, 250, 264, 276–277, 286, 297, 241–247
Civilsamhället 51, 53, 55–56, 68, 70, 83, 85–86, 106, 108, 113–114, 133, 152, 161, 165, 170–171, 198, 204, 216–219, 237, 253, 258, 266, 277
Coleridge, Samuel Taylor 72, 143, 210
Cortés, Juan Donoso 66, 285
Croce, Benedetto 176–177, 181
Demokrati 31, 79, 93, 111, 115, 125, 215, 233, 250, 271, 283–289
Dialektik 153–154, 158, 163, 166, 171, 176
Disraeli, Benjamin 65, 67, 71–74, 77, 96, 104–105, 121, 141, 144, 230, 263, 289
Eia, Harald 194
Eliot, T.S. 65
Elit: 93, 141, 199, 210, 218, 233–234, 242, 284, 286, 288
Elitism: 55, 69, 232
Etik 50, 83, 111, 168–173, 187, 198–200, 205, 207, 221, 223, 225, 244, 263–264, 268, 275–277, 298
Eviga värden 70, 82, 246–252
Fackföreningar 72, 84, 105, 107–108, 172–173
Familj 59, 73, 75, 82, 86, 89, 108, 133, 160–161, 170–171, 187, 195–198, 205, 214, 217, 222, 236, 258, 265, 267, 274, 282
Fascism 79, 88, 91, 93, 244, 272
Feminism 93, 108, 193–194, 271–272, 278, 280
Forsskål, Peter 95, 176
Frihet 31, 36, 50–53, 56–57, 61, 65, 67–70, 72, 75, 79, 83–84, 86–88, 90, 95, 100, 108, 114, 116, 126, 133, 136–138, 148, 158, 159–167, 169–171, 173–175, 177–178, 190, 197, 199, 207–208, 211, 214, 216–220, 222,226, 232, 236–237, 246, 254–255, 257–258, 264, 266–267, 270, 271, 273–278, 281, 285–287, 290, 293–294
Författningsdomstol 287
Försiktighet 49–50, 55–56, 60–61, 75, 83, 85, 129–130, 133, 143, 191–192, 201, 213, 220, 250, 288
Försvarsmakt 86, 220, 237
Förvaltarskap 60–61, 83, 85, 130, 186, 204, 213, 216, 249–251, 254–257, 259, 282, 287
Förändring 43, 50, 52, 55, 61, 94, 98–99, 117–118, 131, 158, 167, 194, 208–210, 212, 220, 261, 273, 283, 288, 290
GAL-TAN-skalan 44
Geopolitik 74
Green, T.H. 103
von Hayek, Friedrich 38, 42, 45, 106, 116–117, 176, 269–270
Hegel, Georg Wilhelm Friedrich 24, 26, 28, 30, 36–37, 43, 48, 55–58, 61–63, 65–66, 68, 71–73, 75–77, 82, 84, 92, 96, 103–104, 113–116, 120–122, 143, 146–182, 187, 189, 197, 219, 236, 259, 263–264, 269, 272, 282–283, 287, 289, 297
Heimdal (studentförening) 27, 116
Herder, Johann Gottfried 232
Hierarki 51, 141, 162, 279–280
Historiemedvetenhet 37, 83, 126, 129, 186, 207, 209, 224, 251, 261, 293
Hjärne, Harald 116, 289
Hook, Sidney 79
Huntington, Samuel P. 242–243, 245, 297
Hållbarhet 51, 208, 211–212, 225, 227, 249–251, 254, 256, 261–263
Höger 21–22, 43–45, 74, 111, 140, 147, 175–176, 285, 289–290
Immateriella värden 85, 117, 204, 206, 225–229, 231, 248, 253, 258–259, 263–264, 294, 298
Imperialism 71, 79–80, 87, 93–94, 100–101, 125–126, 135, 138, 146, 176, 214–215, 238–241, 243, 245, 248, 283, 285–286, 293
Individualism 31, 87, 109, 188–189, 206, 218, 282, 298
Industrialismen 99, 226, 251, 275–276, 283
Inflation 256–257
Institutioner 47, 83, 86–87, 95, 97, 100, 102, 108, 129, 133, 148, 161–163, 169–171, 175, 178, 187, 196–197, 207, 214–215, 219, 221, 223–224, 226, 268, 275–277, 282–283
Integritet 222, 276, 287
Invandring 70, 89–90, 205–206, 213–216
Islam 242–244, 272
Jantelagen 255
Jünger, Ernst 78
Kanon 23, 48–49, 62, 80, 103, 110, 113, 117, 121, 177, 233–235
Kant, Immanuel 154, 157, 162–163, 167, 272
Kapitalism 32, 79, 99, 245, 251, 258–260, 262
Kirk, Russell 23–26, 28, 30, 37, 41–43, 46–47, 48–57, 61–63, 68, 70–73, 75–80, 82, 96, 110–113, 115–122, 127–128, 133–134, 144–145, 146, 175, 177, 180, 182, 188–189, 197–198, 204, 208–211, 217, 219, 225–226, 230, 238–239, 241, 243–244, 247, 256, 264, 266–267, 274, 276, 281
Kjellén, Rudolf 74, 116, 263
Kommunism 31, 112, 127, 175, 254, 284
Konsumism 229, 252, 261, 264
Kontext 82, 85, 112, 142, 151, 158, 163, 166, 179, 185, 187–188, 192, 226, 275, 297
Kriminalitet 73, 89, 173, 190–191, 220–222
Kristdemokraterna 27, 67, 117, 189
Kristdemokrati 67, 189
Kristendomen 200, 202, 240–241, 246–247, 272, 275, 279
Kristna 36, 93, 141, 199, 201, 214, 236, 240, 246, 275
Kristol, Irving 38, 79–80
Kultur 31, 46, 56–58, 68–70, 72, 84–85, 93, 98, 114, 126, 129, 132, 134–135, 139, 144, 147, 154, 166, 185–187, 190, 192–193, 196–197, 202, 204–210, 212–218, 223, 225–226, 228, 230–236, 238, 241–245, 247–250, 254, 258, 260–263, 270, 275–277, 282–283, 285–286, 295, 297
Kulturrelativism 69, 248
Lagstyre 83, 86, 88, 126, 282, 287, 290
Laissez-faire 67–68, 84, 104
Lewis, C.S. 195, 247
Liberalism 21–22, 25–26, 28, 31–32, 35–36, 40, 44–45, 57, 61, 64, 67–68, 72, 75, 83–84, 86–87, 91, 93–96, 99, 101–102, 106, 109, 112, 114–115, 117, 120, 152, 162–163, 178, 181, 188, 190–191, 194, 203, 206, 200, 208–210, 215, 218–219, 224–226, 228–229, 233, 237, 239, 242, 244, 251–253, 257–258, 261–262, 264, 267–268, 271–273, 275–276, 278, 281–282, 285–288, 290, 293–295
Liberalkonservatism 28, 30–31, 36–37, 43, 63, 64–72, 74–78, 80, 84–86, 91, 92, 104–109, 112, 120–122, 146, 177, 182, 230–232, 234–235, 238, 245, 253, 264, 266–270
Libertarianism 22–23, 44, 75, 104, 106, 111, 113, 228, 267
Locke, John 22, 127
de Maistre, Joseph-Marie 78, 96, 143, 174, 285
Maktdelning 129, 138, 143, 161, 171, 282, 290
Maritain, Jacques 189
Marknadsekonomi 32, 42, 83–84, 86, 121, 141, 171–172, 229, 253, 258–264, 266, 272, 298
Marx, Karl 127, 151, 175
Materialism 151, 229, 238, 249, 252, 258, 259–263
Materiella värden 51, 53, 61, 72, 79, 85, 130, 133, 151, 172, 206, 209, 227, 229, 231, 249, 253, 256–260, 264, 270, 279, 294, 298
Medborgare 50, 66, 68, 73, 86–88, 95, 105, 107, 136, 138, 141, 166, 169, 171, 173, 196, 198, 200, 203, 205–206, 210, 214, 217, 220–223, 228, 237, 253–255, 260–261, 267, 271, 273, 276–281, 284, 286–288
Merkel, Angela 67
von Metternich, Klemens 67, 71–72, 121, 132, 285
Moderata samlingspartiet 26–27, 54, 66, 107, 117
Modernism 37, 40, 76, 89, 233
Monarki 125, 132, 271, 282–283
de Montesquieu, Charles-Louis 55, 95, 129, 143, 171, 282
Moral 46, 50, 53, 56, 73, 83, 88, 98, 108, 126, 130, 133, 136–137, 148, 152, 155, 159–161, 163–164, 168–170, 173, 176, 179–180, 198–200, 202, 230, 240–245, 252, 259, 261, 264–265, 274–276, 279, 285, 288, 298
Multikulturalism 213–215, 225
Människans natur 47, 55, 59, 62, 68, 82, 97, 128, 136, 151, 162, 165–166, 169, 173, 176, 185–186, 188–194, 197–198, 200–201, 242, 262, 272, 278, 280–281, 293–294
Nation 51, 69–70, 72, 74, 76, 89, 97, 99–101, 105, 129, 130, 134, 217, 230, 236–239, 267, 285–286
Nationalism 22, 44, 67, 70, 74, 78–79, 89, 93, 99–100, 232, 235, 239, 285–286, 236–237
Nationalsocialism 13, 244, 272, 284
Nattväktarstaten 223
Naturen 157, 165–166, 176, 207, 224, 230, 248–252, 266
Naturrätt 36, 126, 189
Neokonservatism 37, 79–80, 113, 181, 240
Nisbet, Robert 46, 68, 70, 75, 118
Normer 50, 53, 60, 75, 85, 87–88, 108, 130, 162, 187–188, 190–191, 193, 195, 197, 202, 203, 205, 209, 211–212, 219–220, 223, 226–227, 230–231, 236, 273, 282, 290, 293
Novak, Michael 80
Näringslivet 72, 93, 216, 223, 225, 254, 266
Oakeshott, Michael 24, 26, 28, 30, 36, 38, 43, 47, 48, 54–57, 60, 62–63, 103, 106, 113–115, 120–122, 147–148, 150–151, 164, 167–168, 177, 180, 182, 206, 219, 229, 242
Ofullkomlighetstanken 51, 55, 82, 88, 135, 185, 190–192, 198, 202, 213, 223, 246, 259, 262, 266, 275
Oikofili 57–62, 82, 133, 215
Oikofobi 57–60, 215, 218, 234
Organismtanken 37, 61, 83, 89, 97–98, 100, 102–103, 109, 177–178, 181, 204–207, 216, 223, 258, 281
Ortega y Gasset, José 244
Patriotism 70, 206
Personalism 188–189, 298
Personligt ansvar 50, 60, 87, 105, 153–154, 170, 173, 185, 198, 200–202, 206, 216–218, 251–252, 254–255, 257, 265, 267, 273, 277, 279–280, 287
Pitt, William 127
Planekonomi 88, 254, 259
Platon 161, 201
Plattskatt 279
Polis 83, 220, 222, 243
Politisk korrekthet 39, 89
Powell, Enoch 106
Privat äganderätt 51, 83, 86, 167, 170, 252, 253–259, 268
Protektionism 100, 262
Radikalism 78, 93–94, 174, 178, 186, 190, 193, 210, 220, 235, 238, 246, 251, 273, 281, 290
Radikalkonservatism 37, 64, 74, 77–79, 101, 273
Rand, Ayn 188
Reagan, Ronald 66, 107–108, 112, 230
Reaganomics 108
Religion 85, 89, 98, 129, 132, 137–139, 152, 241–247, 272, 279
Religionsfrihet 138, 222, 236, 239
Reinfeldt, Fredrik 76
Respekt 52, 60, 68, 73, 133, 141, 159–160, 166–167, 188, 193, 200, 206, 214, 230, 248–249, 256, 281, 294
of Roanoke, John Randolph 143
de Robespierre, Maximilien 142
Rockefeller, John D. 262
Rousseau, Jean-Jacques 148, 156, 161–163, 224–225, 231, 250
Ryn, Claes G. 54, 72, 80, 111, 176–177, 181, 248
Rättighet 50, 98, 138, 148, 160–163, 166–169, 171, 181, 222, 227, 236, 275–276, 278, 287
Rättsstaten 220, 287
Rättvisa 50, 52–53, 133, 136, 161, 193, 197, 201, 208, 226, 228, 253, 255–256, 268, 274, 279–281
Röpke, Wilhelm 42, 66, 206, 256, 264–265
Samhällsgemenskap 67–69, 71, 74, 83–84, 86–87, 90, 126, 133, 151, 154–155, 170, 186, 195–197, 205–206, 213, 215, 258, 263, 265, 281, 289
Schmitt, Carl 78
Scruton, Roger 21, 24–30, 36, 38, 41–44, 47, 48–49, 54, 56–63, 73, 78, 82, 95, 100–101, 113–122, 127, 133, 147–150, 155, 159, 161–164, 171, 174, 177–178, 180, 182, 186–187, 189, 197–198, 200, 204–205, 211, 213–215, 218, 221, 232, 234, 236–238, 241–245, 251–252, 264, 269, 281, 283, 285, 297–298
Sed 50, 134, 137, 148, 155, 168, 187, 195, 198–199, 205, 207, 209, 213, 218–219, 223–226, 230–231, 236–237, 264, 269, 273, 275, 277
Smith, Adam 42, 83, 95, 141, 171, 258–260, 263, 272
Social balans 52, 69, 73, 83, 86, 88, 129–131, 137, 206, 211, 213, 249, 254, 263, 265, 267, 274, 280–281, 284
Social ingenjörskonst 86, 204, 210, 212–213, 220, 233–234, 250
Socialism 22, 25, 28, 31–32, 35–36, 40, 44–46, 57, 61, 65, 75, 78–79, 83, 86–88, 91, 93–94, 105, 107, 120, 139, 151–153, 181, 188, 190, 194, 196, 200, 203, 206, 208–211, 215–216, 218, 224–225, 228, 233, 238, 242, 244–246, 250–252, 253, 259, 263–264, 268, 271–273, 276, 278–283, 286, 288, 290, 293–295, 298
Socialkonservatism 24, 29–30, 36–37, 43, 63, 64–74, 78, 80–81, 84–86, 88, 91, 92, 96, 99, 104–105, 111, 119–122, 151, 176–177, 182, 215–216, 221, 230–232, 235, 237–238, 245, 248, 253, 259–266, 268, 284, 289
Socialt kapital 61, 205, 226
Spengler, Oswald 78, 244–245
Staten 31, 51, 67–73, 83–84, 86, 88, 98–99, 105–108, 114, 132–133, 137–139, 141–142, 146, 151, 154, 161, 164–165, 169, 171–176, 185, 196, 198–199, 203, 204, 207, 217–225, 227–229, 237–239, 243, 251–252, 253–255, 259, 263–268, 277, 282, 284–287
Strauss, Leo 113
Strukturkonservatism 21, 35, 43, 76, 110, 117, 139, 178
Strömholm, Stig 117
Subsidiaritet 83, 88, 199, 216, 222, 258, 282
Sverigedemokraterna 67
Thatcher, Margaret 66, 106–109, 121, 230, 269
de Tocqueville, Alexis 55, 65, 71, 177, 287
Tory-partiet 67, 96, 102, 125, 127
Totalitärism 89, 143, 152, 224, 238, 284
Tradition 44, 53, 57, 69, 71, 75, 79, 83, 85, 87, 97, 100, 129, 138, 163, 187, 192, 196, 201, 207–209, 213–215, 218, 231, 234, 236, 241, 244, 246, 248, 255, 273–274, 276
Traditionalism 84, 97–99, 127, 182, 209
Trygghet 45, 59–60, 131, 138, 170, 199, 225–226, 275
Upplysningstiden 31, 41, 94, 129, 134–135, 141, 143, 146–147, 224, 232,233, 271–290
Utopi 51, 56, 77, 83, 86–87, 93, 162, 192, 201, 206, 262, 281, 295
Utveckling 22, 42–43, 52, 77, 79, 83–84, 91, 92–93, 100–101, 106, 114, 130, 132–133, 137–138, 142, 144, 146, 148, 151, 153–155, 157–158, 162–163, 166, 171, 175, 177–178, 198, 204, 207–213, 219, 223–224, 228, 230, 234, 240–242, 254–255, 257–258, 263, 272, 286, 288
Viereck, Peter 23, 70, 72–73, 75, 77, 110–111, 118–119, 132
Våldsmonopol 83, 86, 263
Välfärd 22, 44, 67, 70–74, 77, 84, 88, 104–105, 107, 112, 121, 141, 161, 172, 298, 207, 216, 221, 263, 266–267, 298
Vänster 21–22, 43–44, 62, 140, 147, 175, 278, 285, 290
Värdekonservatism 116–118
Värdeorienterad historicism 176
Whig-partiet 96, 102, 125, 269
Ägandespridning 51, 254–255, 258
Äktenskapet 170, 196–197, 274
Yttrandefrihet 222, 287, 290
Ämbetsmannaansvar 288
Överstatlighet 57, 252, 286
Referenslitteratur
* = Huvudsakliga källor till den bild av konservatismen som ges i boken
Almqvist, Kurt & Linder, PJ Anders: I konservatismernas tid, Axel och Margaret Ax:son Johnsons Stiftelse 2020.
Baudet, Thierry: The Significance of Borders – Why Representative Government and the Rule of Law Require Nation States, Brill 2012.
Bengtsson, Jan Olof: The Worldview of Personalism – Origins and Early Development, Oxford University Press 2006.
* Berkowitz, Peter (red): Varieties of Conservatism in America, Hoover Press 2004.
* Björck, Anders & Arfwedson, Anders: Oövervinneliga tankar i urval – konservativ citatsamling, Högerns Ungdomsförbund 1968.
Björk, Ragnar, Edström, Bert & Lundén, Thomas: Rudolf Kjellén – Geopolitiken och konservatismen, Hjalmarson & Högberg 2014.
Blake, L. L.: The Prince and the Professor – A Dialogue on the Place of Monarchy in the 21st Century, Shepheard-Walwyn 1995.
Bloom, Harold: The Western Canon: The Books and School of the Ages, Harcourt Brace 1994.
* Boudreaux, Donald J.: The Essential Hayek, Fraser Institute 2014.
* Burke, Edmund: Reflections on the Revolution in France and Other Writings, Everyman’s Library 2015.
* Burke, Edmund: Reflektioner om Franska revolutionen (1790), Contra 1989.
Burman, Anders & Lettevall, Rebecka (red): Tysk idealism, Axl Books 2014.
* Cecil, Lord Hugh: Conservatism, Williams and Norgate 1912.
* Catlin, Graham R.: Core Conservatism: Edmund Burke’s Landmark Definition, Westbow Press 2020.
Corrêa de Oliveira, Plinio: Revolution and Counter-revolution, The American Society For the Defense of Tradition, Family and Property 1993.
* Covell, Charles: The Redefinition of Conservatism – Politics and Doctrine, Palgrave Macmillan 1986.
Croce, Benedetto: What is Living and What is Dead of the Philosophy of Hegel (1915), Russell & Russell 1969.
Croce, Benedetto: History as the Story of Liberty (1938), Liberty press 2000.
Dahl, Göran: Radical Conservatism and the Future of Politics, SAGE Publications Inc. 1999.
* Dahl, Per: Och sedan? Den nya borgerliga idédebatten, Hjalmarson & Högberg 2003.
* Dahl, Per och Ljungberg, Carl Johan (red): Förnuft & inlevelse – Burke mellan upplysning och romantik, Timbro 1990.
Dahlström, Annica: Könet sitter i hjärnan (2 uppl.), Corpus Gullers 2007.
* Elvander, Nils: Harald Hjärne och konservatismen – konservativ idédebatt i Sverige 1865 – 1922, Appelbergs boktryckeri 1961.
Eppler, Erhard: Ende oder Wende: Von der Machbarkeit des Notwendigen, Kolhammer 1975.
Forsskål, Peter: Tankar om borgerliga friheten (1759), Bokförlaget Rediviva 1984.
* Franco, Paul: Michael Oakeshott – An Introduction, Yale University Press 2004.
Fredriksson, Gunnar: Konservativa idéer – om pessimismens politiska filosofi, Tidens förlag 1986.
Fredriksson, Gunnar: 25 filosofer, Norstedts 2009.
Giubilei, Francesco: The History of European Conservative Thought, Regnery Publishing 2019.
Gottfried, Paul Edward: The Search for Historical Meaning: Hegel and the Postwar American Right, Northern Illinois University Press, 1986.
* Green, E.H.H: Ideologies of Conservatism, Oxford University Press 2002.
Haage, Fredrik: Nycklar till modern konservatism, Timbro 2001.
* Hagberg, Knut: Burke, Metternich, Disraeli, P.A. Nortedt & söners förlag 1931.
* Hakelius, Johan: Förmögen till värdighet – Wilhelm Röpke, människan och ekonomin, Timbro 1999.
* Hamilton, Andy: ”Conservatism”, The Stanford Encyclopedia of Philosophy (Fall 2016 Ed.), Edward N. Zalta (red.), URL = <https://plato.stanford.edu/archives/fall2016/entries/conservatism/>.
von Hayek, Friedrich: Frihetens grundvalar, Timbro 2015.
von Hayek, Friedrich: Vägen till träldom: Till socialister i alla partier, Timbro 1996.
* Hegel, G. W. F.: Andens fenomenologi (1807), Thales 2008.
* Hegel, G.W.F.: Outlines of the Philosophy of Right (1820), övers. av T.M. Knox 1952, Oxford University Press, 2008.
* Hillerdal, Gunnar (m.fl.): Ung konservatism – Nio inlägg i samhällsdebatten, Natur och Kultur 1962.
* Huntington, Samuel P.: The Clash of Civilizations and the Remaking of World Order (1996), Simon & Schuster Paperbacks 2003.
Häggman, Bertil (red): Internationell konservatism, Konservativt Idéforum 1975.
Häggman, Bertil & Ryn, Claes G.: Nykonservatismen i USA, Geber 1971.
* Jones, Emily: Edmund Burke & the Invention of Modern Conservatism, 1830–1914: An Intellectual History, Oxford University Press 2017.
* Kaufmann, Walter (red): Hegel’s Political Philosophy, Atherton Press 1970.
Kekes, John: A Case For Conservatism, Cornell University Press 1998.
Kennedy, Angus: Being Cultured – in defence of discrimination, Imprint Academic 2014.
* Kirk, Russell: A Program for Conservative (1954), revised ed.,HenryRegnery Company 1962.
* Kirk, Russell: Edmund Burke: A Genius Reconsidered (1967), 3rd revised ed., ISI Books 1997.
* Kirk, Russell: Economics: Work and Prosperity (1989), A Beka Book 1999.
Kirk, Russell: Enemies of the Permanent Things: Observations of Abnormity in Literature and Politics, Arlington House 1969.
Kirk, Russell: Redeeming the Time, ISI 1996.
* Kirk, Russell: Russell Kirk’s Concise Guide to Conservatism (1957),Regnery Gateway 2019.
* Kirk, Russell: The Conservative Mind: From Burke to Eliot (1953), 7th revised ed., Regnery Publishing 2001.
* Kirk, Russell: The Politics of Prudence, Access Publishers Network, 1993.
Kirk, Russell: The Roots of American Order (1974), ISI Books 2003.
* Larsson, Reidar: Politiska ideologier i vår tid (7 uppl.), Studentlitteratur 2005.
* Lewis, C.S.: The Abolition of Man (1943), Lits 2010.
* Liedman, Sven-Eric: Från Platon till kommunismens fall – de politiska idéernas historia, Albert Bonniers Förlag 2002.
Lindbom, Tage: Konservatism i vår tid, Norma 1996.
Ljungberg, Carl Johan, Swedberg, Christian & Söderbaum, Jakob E:son: Betongväldet – om socialdemokratins kontroll och maktfullkomlighet, Empron 2007.
* Ljungberg, Carl Johan: Edmund Burke, Pocketbiblioteket Nr 34, SNS Förlag 2008.
* Ljungberg, Carl Johan: Irving Babbitt – Etik, demokrati och ledarskap, Prisma 2002.
Ljunggren, Stig-Björn: Ideologier (ny reviderad uppl.), Hjalmarson & Högberg 2008.
McKay, John P, Hill, Bennett D., Buckler, John & Ebrey, Patricia Buckley: A History of World Societies, 5th ed, Houghton Mifflin Company 2000.
* Nisbet, Robert: Conservatism – Dream and Reality (1986), revised ed., Transaction Publishers 2009.
Nisbet, Robert: The Quest for Community (1953), ISI Books 2010.
* Oakeshott, Michael: On Human Conduct, Oxford University Press 1975.
* Oakeshott, Michael: Rationalism in Politics and Other Essays, Methuen & Co 1962.
O’Hara, Kieron: Conservatism, Reaktion Books 2011.
* Olsson, Stefan: Handbok i konservatism, Atlantis 2011.
Ortega y Gasset, José: The Revolt of the Masses (1932), Norton paperback 1993.
* Pafford, John M.: Russell Kirk, Bloomsbury 2013.
Palmer, R.R. & Colton, J: Nya tidens världshistoria Del 1 (2:a utökade uppl.), Esselte Studium 1981.
Pettersson, Simon O.: Svenska konservativa profiler, Realia 2017.
Rodhe, Edvard: Geijer och samhället – en studie i svensk tradition, Svenska Kyrkans Diakonistyrelses Bokförlag 1942.
Rousseau, Jean Jacques: Émile eller Om Uppfostran (1762), Del 1-2, Stegeland 1977-1978.
* Røe Isaksen, Torbjørn: Høyre om! For en ny konservatisme, Cappelen 2008.
* Røe Isaksen, Torbjørn & Syse, Henrik (red): Konservatisme, Universitetsforlaget 2011.
Ryn, Claes G.: Will, Imagination, and Reason: Babbitt, Croce and the Problem of Reality, 2:a uppl., Routledge 1997.
Ryn, Claes G.: A Common Human Ground: Universality and Particularity in a Multicultural World, University of Missouri Press 2003.
* Röpke, Wilhelm: A Humane Economy: The Social Framework of the Free Market (1960), 3rd edited ed., ISI Books 1998.
* Santorum, Rick: It Takes a Family – Conservatism and the Common Good, ISI Books 2005.
* Scruton, Roger: A Politcal Philosohpy – Arguments For Conservatism, Continuum 2006.
* Scruton, Roger: Conservatism – An Invitation to the Great Tradition, Profile Books 2017.
* Scruton, Roger: Culture Counts – Faith & Feeling in a World Besieged, Encounter Books 2007.
* Scruton, Roger: England and the Need for Nations, Civitas 2006.
* Scruton, Roger: How to be a Conservative, Bloomsbury 2014.
* Scruton, Roger: How to think Seriously About the Planet – The Case For An Environmental Conservatism, Oxford University Press 2012.
* Scruton, Roger: On Human Nature, Princeton University Press 2017.
* Scruton, Roger: The Meaning of Conservatism (1980), rev. 3rd ed., St Augustine’s Press 2002.
* Scruton, Roger: The Philosopher on Dover Beach, Carcanet 1990.
Scruton, Roger: The Soul of the World, Princeton University Press 2014.
Scruton, Roger: The Uses of Pessimism – And the Danger of False Hope, Atlantic Books 2010.
Scruton, Roger: Where We Are: The State of Britain Now, Bloomsbury Continuum 2017.
* Singer, Peter: Hegel – A Very Short Introduction, Oxford University Press 1983.
* Smith, Dean: Conservatism: A Guide to its Past, Present and Future in American Politics, Avon Book Division 1963.
Stjernquist, Nils (red): Sveriges konstitutionella urkunder, SNS Förlag 1999.
* Sveriges Konservativa Studentförbund: Den moderna konservatismen (programförklaring), Horisont 1961.
Taylor, Charles: Hegel och det moderna samhället, Röda bokförlaget 1988.
Tingsten, Herbert: De konservativa idéerna, Aldus/Bonniers 1966.
Tännsjö, Torbjörn: Konservatism, Thales 2001.
* Unger, Gunnar (red): Kämpande konservatism, Natur och Kultur 1971.
* Viereck, Peter: Conservatism – From John Adams to Churchill, D. van Nostrand Company, 1956.
* Viereck, Peter: Conservatism Revisited – The Revolt Against Ideology (1949), Routledge 2017.
Wollstad, Amanda & Ydstedt, Anders (red): Liberalkonservatism – Oförenliga storheter?, Förlagsaktiebolaget Svensk Tidskrift 2018.
Zimmerman, Carle C: Family and Civilization (1947), ISI Books 2008.
Zmirak, John: Wilhelm Röpke – Swiss Localist, Global Economist, ISI Books 2001.
* Özsel, Doğancan (red): Reflections on Conservatism, Cambridge Scholars Publishing 2011.
Modern konservatism 