Recensioner

Hugo Fiévet i Svensk Tidskrift 11 juni 2021 | Läs hela recensionen här

Trots att Söderbaum gör markeringar mot vad han ser som avarter av konservatismen, som exempelvis radikalkonservatismen, vinnlägger han sig om det inkluderande perspektivet. Detta är bokens kanske största förtjänst. Inom svensk höger i allmänhet, och inom Moderata samlingspartiet i synnerhet, har det antagligen ända sedan 1918 funnits en tendens att exklusivt betona den anglosaxiska och liberala konservatismen. […]

Liberalkonservatism och socialkonservatism är två inriktningar av en enda ideologi. Dessa hör ihop. De är grenar på samma träd och inte alls olika fenomen. Till debatten om framtidens konservatism hör denna ingång till bokens mest fruktbara delar…

Genom sin bok har Jakob E:son Söderbaum bidragit med en gedigen genomgång av konservatismen på svenska. “Modern konservatism” är en god sammanfattning för den som vill börja bekanta sig med ideologin men också läsvärd även för den som vill få en inblick i de mer komplexa frågorna om olika strömningar inom konservatismen och deras relationer till varandra.

 

Professor Emil Uddhammar i Axess nr 2 2021 | Läs hela recensionen här

En ny svensk bok kommer att höja debatten om betydelsen av konservativa idéer. […]

Söderbaums bok är en mycket läsvärd översikt av de konservativa idéernas ursprung och utveckling genom akademiker som Russell Kirk, Michael Oakeshott, Roger Scruton och Peter Viereck. De presenteras utförligt, liksom det tankegods de hämtat och bearbetat vidare från de ­filosofiska grundarna till konservatismen, som Söderbaum pekar ut: Edmund Burke och G W F Hegel. Svenska konservativa tänkare som Claes G Ryn och Carl-Johan Ljungberg finns också med. […]

Söderbaums diskussion om socialkonservatismens rötter i den tyska ­historiska skolan av nationalekonomi är givande, liksom resonemanget om dess föreställningar om historisk nationell gemenskap, och att dess kulturbegrepp är mer inriktad på ”folklig” kultur och nationella uttryck. Liberalkonservatismen skulle vara mer för civilisation, personlig kulturell utveckling och förfining genom vetenskap och konst. Liksom Heckscher gör Söderbaum en tydlig åtskillnad mellan konservativ åskådning och radikal kollektivism i olika former, exempelvis fascism och nationalsocialism.

Del två av boken lyfter fram Burke och Hegel; dessa tänkare presenteras väl och ganska så begripligt. […]

Den tredje delen återvänder till den mer politiska aspekten av konservatismen och diskuterar människosyn, gemenskap, syn på kultur och miljö, ekonomi och relationen till upplysningen. Där för Söderbaum en tänkvärd diskussion om hur konservatismen ser på relationen mellan rättig­heter och skyldigheter, samt synen på meriter i motsats till den kollektivistiska syn, där man exempelvis vill kvotera in olika grupper på utbildningar.

En stor fördel med denna bok är att den dessutom är pedagogisk. Med ett antal figurer åskådliggör Söderbaum sitt ­resonemang om olika delar av konservatismen, hur konservativa ser på olika civilisationer i världen och skillnaden mellan utveckling och förändring, för att ta några exempel. […] 

Sammanfattningsvis är Söderbaums bok den bästa och klaraste presentationen av de konservativa idéerna som utkommit i Sverige på många år.

 

Br. Augustine Wärnberg på The Russell Kirk Center 28/2 2021 | Läs hela recensionen här

Modern konservatism is best thought of as a sort of introduction to conservatism for the novice, but it also contains interesting and original insights for those the author calls “conservative thinkers.” […]

Modern konservatism is divided in a way that is easy to follow, with visual aids in the form of charts to help the reader navigate some of the more complex ideas and distinctions. In this sense, it could also serve as a good introduction to conservatism and political philosophy for high-school students or undergraduates. […]

One of the more original views is Söderbaum’s connection between Burke and Hegel via Michael Oakeshott and Scruton. His thesis is that while Edmund Burke is rightly considered the founding father of conservatism, it is through the philosophy of Hegel that conservatism obtains a more robust foundation. The ideas of Burke and Hegel are thus complimentary, and it was both Oakeshott and Scruton who spelled out this synthesis in their own work. […]

Two other important distinctions made by Söderbaum are those of “liberal vs. social” conservatism, and that conservatism is value-oriented rather than idea-based. The first of these distinctions he traces back to how one views Hegel. A social conservative, in which category he counts politicians such as Disraeli, Bismarck, and Metternich, is more focused on society and has a more critical attitude towards laissez-faire economics, while accepting many insights by Hegel. The liberal conservative, on the other hand, is more focused on the person and free-market economics, as Thatcher and Reagan were. Both these types of conservatism, however, are two sides of the same coin. […]

The distinction between value-oriented thought and idea-based movements is that conservatism is united by a set of shared values, primarily immaterial or “intangible,” such as the family, “oikophilia” (love of home), ethical integrity, the little platoons, and a cautious approach to change. In the third part of the book the author systematically presents these conservative values.

 

Håkan Boström i Göteborgs-Posten 15/2 2021 | Läs hela recensionen här

I den nyutgivna boken ”Modern konservatism” (Recito Förlag) försöker den Göteborgsbördige skribenten och debattören Jakob E:son Söderbaum ge en sammanhållen bild av konservatismens idéer. Han lyckas ganska bra med denna tämligen svåra uppgift. […]

Den som inte har ett specialintresse för politisk teori och idéhistoria kan med fördel hoppa direkt till bokens tredje del där Söderbaum mer konkret beskriver innehållet i en modern konservativ åskådning. Han gör det så att säga med anhängarens övertygelse, så läsaren får stå ut med påpekandet om vad ”sann konservatism” är för något. Men den hållningen är nog också en förutsättning för att kunna systematisera en så pass brokig ideologi. […]

Som Jakob Söderbaum visar är konservatismen dock en ideologi i sin egen rätt. Den går att skilja från både liberalism och socialism. Den ska heller inte blandas ihop med högerradikala eller rent nationalistiska tankegångar. […]

Sverige har under det senaste halvseklet fjärmat sig väldigt mycket från det konservativa tänkandet. Så mycket många tror att det enbart handlar om bakåtsträvande. Det är beklagligt, inte minst ur intellektuell synpunkt. För det konservativa tänkandet har något att erbjuda alla som inser att världen är komplex, att vår förmåga att behärska den är begränsad och att varje framsteg har en baksida.

 

Torbjörn Aronson i Världen Idag 6/2 2021

Konservatismens återkomst i Storbritannien och USA har börjat få återverkningar i Sverige. […]

Söderbaum har varit en uthållig entreprenör och nätverksbyggare bland intellektuella konservativa i Sverige. […]

Boken har en ambitiös uppläggning och är en redovisning av Söderbaums läsning av de angloamerikanska konservativa filosoferna Russell Kirk, Mikael Oakshott och Roger Scruton. Dessa tre bygger i olika omfattning på de tidiga konservativa idégivarna Edmund Burke (1729–97) och Friedrich Hegel (1770–1831). Syftet är att presentera konservatismen som ett realistiskt alternativ till liberalism och socialism i Sverige i dag.

 

C.G. Holm i Contra nr 1 2021

Jacob E:son Söderbaum har under de senaste decennierna dykt upp i flertalet svenska sammanhang som rör konservatismen. […] Nu har han sammanställt en bok med titeln Modern konservatism.

Boken kan sägas göra anspråk på att vara någon form av handbok för vad sann konservatism är, samtidigt som den tydligt visar på den fundamentala skillnaden mellan liberalismen som har friheten som dominerande tema, socialismen med samma vurm för jämlikhet och konservatism utan någon motsvarande övergripande idé. […]

Söderbaum refererar till ett flertal av konservatismens portalfigurer, främst naturligtvis Edmund Burke, men också sådana som Russel Kirk, Michael Oakshott och Roger Scruton. Han delar konservatismen i en socialkonservativ och en liberalkonservativ halva […]

Söderbaum menar att konservatismen är en ideologi som utvecklades främst i slutet av 1800-talet, långt efter både liberalism och socialism.

 

 

Filmat föredrag om boken

Den 11 mars höll jag föredrag på den 130 år gamla konservativa studentföreningen Heimdal i Uppsala. Både föredraget (en timme) och frågestunden (en halvtimme) filmades, och det är gjort på ett sätt där man ser min Powerpoint-presentation bredvid mig i bild. Finns nu att se gratis för den som är intresserad av ett föredrag som sammanfattar det huvudsakliga i min bok ”Modern konservatism” (Recito 2020). Bl.a. pratar jag om:

  • Konsten att förklara konservatismen
  • Vad är konservatism?
  • De viktigaste tänkarna inom modern konservatism: Burke, Hegel, Kirk, Oakeshott och Scruton
  • Vad innebär det mera konkret att vara politiskt konservativ?
  • Hur har det varit att skriva boken?
  • Olika grenar av konservatismen (frågestunden)
  • Är alla kristna konservativa, och kan man ha en annan religion än kristendomen och vara konservativ? (frågestunden)
  • Hur pass nära konservatismen står egentligen M, KD, SD? (frågestunden)
  • Är nationalismen förenlig med konservatismen? (frågestunden)

Eftersom klippet är oredigerat kan följande hålltider vara av värde:

3:40 in i klippet börjar föredraget
1:03:40 slutar det ordinarie föredraget
1:14:28 börjar frågestunden
1:38:04 är det slut

Se hela föredraget och frågestunden på Facebook här.

Recensioner

Professor Emil Uddhammar i Axess nr 2 2021 | Läs hela recensionen här

En ny svensk bok kommer att höja debatten om betydelsen av konservativa idéer. […]

Söderbaums bok är en mycket läsvärd översikt av de konservativa idéernas ursprung och utveckling genom akademiker som Russell Kirk, Michael Oakeshott, Roger Scruton och Peter Viereck. De presenteras utförligt, liksom det tankegods de hämtat och bearbetat vidare från de ­filosofiska grundarna till konservatismen, som Söderbaum pekar ut: Edmund Burke och G W F Hegel. Svenska konservativa tänkare som Claes G Ryn och Carl-Johan Ljungberg finns också med. […]

Söderbaums diskussion om socialkonservatismens rötter i den tyska ­historiska skolan av nationalekonomi är givande, liksom resonemanget om dess föreställningar om historisk nationell gemenskap, och att dess kulturbegrepp är mer inriktad på ”folklig” kultur och nationella uttryck. Liberalkonservatismen skulle vara mer för civilisation, personlig kulturell utveckling och förfining genom vetenskap och konst. Liksom Heckscher gör Söderbaum en tydlig åtskillnad mellan konservativ åskådning och radikal kollektivism i olika former, exempelvis fascism och nationalsocialism.

Del två av boken lyfter fram Burke och Hegel; dessa tänkare presenteras väl och ganska så begripligt. […]

Den tredje delen återvänder till den mer politiska aspekten av konservatismen och diskuterar människosyn, gemenskap, syn på kultur och miljö, ekonomi och relationen till upplysningen. Där för Söderbaum en tänkvärd diskussion om hur konservatismen ser på relationen mellan rättig­heter och skyldigheter, samt synen på meriter i motsats till den kollektivistiska syn, där man exempelvis vill kvotera in olika grupper på utbildningar.

En stor fördel med denna bok är att den dessutom är pedagogisk. Med ett antal figurer åskådliggör Söderbaum sitt ­resonemang om olika delar av konservatismen, hur konservativa ser på olika civilisationer i världen och skillnaden mellan utveckling och förändring, för att ta några exempel. […] 

Sammanfattningsvis är Söderbaums bok den bästa och klaraste presentationen av de konservativa idéerna som utkommit i Sverige på många år.

 

Br. Augustine Wärnberg på The Russell Kirk Center 28/2 2021 | Läs hela recensionen här

Modern konservatism is best thought of as a sort of introduction to conservatism for the novice, but it also contains interesting and original insights for those the author calls “conservative thinkers.” […]

Modern konservatism is divided in a way that is easy to follow, with visual aids in the form of charts to help the reader navigate some of the more complex ideas and distinctions. In this sense, it could also serve as a good introduction to conservatism and political philosophy for high-school students or undergraduates. […]

One of the more original views is Söderbaum’s connection between Burke and Hegel via Michael Oakeshott and Scruton. His thesis is that while Edmund Burke is rightly considered the founding father of conservatism, it is through the philosophy of Hegel that conservatism obtains a more robust foundation. The ideas of Burke and Hegel are thus complimentary, and it was both Oakeshott and Scruton who spelled out this synthesis in their own work. […]

Two other important distinctions made by Söderbaum are those of “liberal vs. social” conservatism, and that conservatism is value-oriented rather than idea-based. The first of these distinctions he traces back to how one views Hegel. A social conservative, in which category he counts politicians such as Disraeli, Bismarck, and Metternich, is more focused on society and has a more critical attitude towards laissez-faire economics, while accepting many insights by Hegel. The liberal conservative, on the other hand, is more focused on the person and free-market economics, as Thatcher and Reagan were. Both these types of conservatism, however, are two sides of the same coin. Conservatives in the tradition of Burke from which both strands ultimately stem, usually lean more towards one or the other side, but are nevertheless still identifiably conservative. […]

The distinction, in other words, is no longer so much about the Anglosphere contra Continental conservatism, but rather based on a reading of conservative intellectual history, with Hegel as a philosophical dividing line. […]

The distinction between value-oriented thought and idea-based movements is that conservatism is united by a set of shared values, primarily immaterial or “intangible,” such as the family, “oikophilia” (love of home), ethical integrity, the little platoons, and a cautious approach to change. In the third part of the book the author systematically presents these conservative values. This is contrasted to utopian visions drawn up by radical political ideologies that center around material—primarily economic—values. Idea-based traditions, he maintains, such as liberalism and socialism, are based on abstract ideals rather than contextual and historically rooted values and they put economics at the center of politics. But why should this be the case, he asks, when some of the things we value the most are beyond the sole possession of the economic sphere? Art, for example, is from a conservative point of view not primarily a commodity to be bought and sold, but a kind of gift bequeathed by an artist to his family, nation, or humanity as a whole.

 

Håkan Boström i Göteborgs-Posten 15/2 2021 | Läs hela recensionen här

I den nyutgivna boken ”Modern konservatism” (Recito Förlag) försöker den Göteborgsbördige skribenten och debattören Jakob E:son Söderbaum ge en sammanhållen bild av konservatismens idéer. Han lyckas ganska bra med denna tämligen svåra uppgift. […]

Den som inte har ett specialintresse för politisk teori och idéhistoria kan med fördel hoppa direkt till bokens tredje del där Söderbaum mer konkret beskriver innehållet i en modern konservativ åskådning. Han gör det så att säga med anhängarens övertygelse, så läsaren får stå ut med påpekandet om vad ”sann konservatism” är för något. Men den hållningen är nog också en förutsättning för att kunna systematisera en så pass brokig ideologi. […]

Som Jakob Söderbaum visar är konservatismen dock en ideologi i sin egen rätt. Den går att skilja från både liberalism och socialism. Den ska heller inte blandas ihop med högerradikala eller rent nationalistiska tankegångar. […]

Sverige har under det senaste halvseklet fjärmat sig väldigt mycket från det konservativa tänkandet. Så mycket många tror att det enbart handlar om bakåtsträvande. Det är beklagligt, inte minst ur intellektuell synpunkt. För det konservativa tänkandet har något att erbjuda alla som inser att världen är komplex, att vår förmåga att behärska den är begränsad och att varje framsteg har en baksida.

 

Torbjörn Aronson i Världen Idag 6/2 2021

Konservatismens återkomst i Storbritannien och USA har börjat få återverkningar i Sverige. […]

Söderbaum har varit en uthållig entreprenör och nätverksbyggare bland intellektuella konservativa i Sverige. […]

Boken har en ambitiös uppläggning och är en redovisning av Söderbaums läsning av de angloamerikanska konservativa filosoferna Russell Kirk, Mikael Oakshott och Roger Scruton. Dessa tre bygger i olika omfattning på de tidiga konservativa idégivarna Edmund Burke (1729–97) och Friedrich Hegel (1770–1831). Syftet är att presentera konservatismen som ett realistiskt alternativ till liberalism och socialism i Sverige i dag.

 

C.G. Holm i Contra nr 1 2021

Jacob E:son Söderbaum har under de senaste decennierna dykt upp i flertalet svenska sammanhang som rör konservatismen. […] Nu har han sammanställt en bok med titeln Modern konservatism.

Boken kan sägas göra anspråk på att vara någon form av handbok för vad sann konservatism är, samtidigt som den tydligt visar på den fundamentala skillnaden mellan liberalismen som har friheten som dominerande tema, socialismen med samma vurm för jämlikhet och konservatism utan någon motsvarande övergripande idé. […]

Söderbaum refererar till ett flertal av konservatismens portalfigurer, främst naturligtvis Edmund Burke, men också sådana som Russel Kirk, Michael Oakshott och Roger Scruton. Han delar konservatismen i en socialkonservativ och en liberalkonservativ halva […]

Söderbaum menar att konservatismen är en ideologi som utvecklades främst i slutet av 1800-talet, långt efter både liberalism och socialism.

 

 

Allt du behöver veta om konservatismen i en bok

Konservatismen har en väsenskild människosyn, samhällsanalys och världsåskådning än liberalismen och socialismen. Men få känner till detta, och det finns många populära missförstånd om konservatismen i svensk samhällsdebatt.

Det har länge behövts en bok på svenska som mera utförligt reder ut begreppen, och som tydligt sätter fingret på vad konservatismen är och vad den står för enligt belästa och intellektuella konservativa. En sådan bok skulle gärna vara så konkret och exemplifierande som möjligt, snarare än att enbart diskutera allmänna principer eller möjliga åsikter. Den bör behandla de tänkare som idag anses viktigast inom konservatismen, sätta dessa i relation till varandra och i relation till konservatismens viktigaste tankegods. Den bör också vara tillräckligt logiskt sammanhängande för att vara lättförståelig, helst ha formen av en handbok som är enkel att slå upp i, och gärna förse den som vill vidga sina vyer ytterligare med relevanta lästips inom olika ämnesområden.

Nu äntligen finns just en sådan bok.

I denna bok ges en samlad genomgång av den moderna konservatismen, dess idéhistoria och huvudsakliga tankegods. Här beskrivs ”konservatismens vad? hur? Och varför?”. Här presenteras centrala tänkare som Edmund Burke, Friedrich Hegel, Russell Kirk, Michael Oakeshott och Roger Scruton och deras viktigaste idéer. Här beskrivs och förklaras också konservatismens människosyn, samhällsanalys och världsåskådning – baserat på de nu nämnda tänkarna, andra tänkare inom olika ämnesområden, och på diskussioner med en stor mängd konservativa i både Sverige och många andra länder. Här förklaras också likheterna och skillnaderna mellan socialkonservatismen och liberalkonservatismen. Boken innehåller 17 st illustrationer som tydliggör sambanden, och mängder med referenser och boktips för den bild av konservatismen som här ges.

Denna bok är en karta till den moderna konservatismen i Burkes efterföljd. En karta som på ett både överskådligt och tydligt sätt visar dess sammanhållande filosofi, idéer, de huvudsakliga inriktningarna, de främsta tänkarna, och som genom en mängd boktips visar vägen vidare för den nyfikne läsaren inom de ämnen som är centrala för konservatismen idag.

Varför denna bok?

I samhällsdebatten diskuteras sedan ett par år tillbaka om det håller på att bildas ett konservativt block, som i så fall skulle bestå av M, KD och SD. Jag har gått igenom 109 st böcker och beskriver i min bok vad konservatismen – som internationellt är den tredje största ideologin jämte liberalismen och socialismen – egentligen har för filosofi och bärande idéer. En sådan bok behövs. Dels för att alla pratar om konservatismen men väldigt få verkar ha läst särskilt noga om vad den står för. Dels för att det tidigare inte har funnits någon utförlig bok om den moderna konservatismen på svenska.

Med den här boken hoppas jag kunna bringa större klarhet bland nyfikna om vad konservatismen är idag, och även sporra idédebatten inom den konservativa sfären. Jag vill visa alla dem som i åratal har förfärats över den idétorka som har rått bland Allianspartierna att konservatismen är en rik brunn att ösa ur. Alla politiskt intresserade behöver också förstå att konservatismen till största delen handlar om andra saker än frågor kopplade till ekonomi och invandring.

Konservatismen har en egen samhällsanalys, som skiljer sig från både liberalismens och socialismens. Att inte veta vad konservatismen egentligen står för, eller att ignorera dess särskilda perspektiv, innebär att man missar en hel dimension av politiken. Det är som att vara enögd. Därför är det även min önskan att den här boken ska kunna bidra till att öppna upp för en debatt med meningsmotståndare utifrån de frågor som verkligen spelar roll för konservativa idag. En sådan seriösare debatt mellan de olika politiska lägren skulle kunna hjälpa både de konservativa och deras politiska motståndare med en fortsatt idé- och politikutveckling anpassad för 2020-talet. Då skulle alla – såväl politiker och journalister som övriga debattörer och samhällsintresserade medborgare – slippa att ödsla tid på halmgubbe-debatter, pajkastning, och ytligheter medan samhällsproblemen växer i kubik där ute och ingen verkar ha några egentliga lösningar eller tydliga visioner om hur Sverige borde utvecklas långsiktigt.

Det är min fasta övertygelse att hela den svenska demokratin skulle tjäna på en mer intellektuell politisk debatt. Detta är mitt försök att bidra till att en sådan mer seriös och givande samhällsdebatt kommer till stånd.

Den moderna konservatismens centrala idéer

Det finns en värdegrund, ett förhållningssätt, en samhällsanalys och politiska ideal som är typiska för konservatismen, som förenar och känns familjära bland de konservativa, och som särskiljer konservatismen från (de andra) ideologierna. Detta är tydligt när man läser moderna böcker om konservatismen (se gärna referensförteckningen), och när man diskuterar konservatismen med medvetna konservativa. I det följande presenteras översiktligt de viktigaste idéerna inom modern konservatism.

Den moderna konservatismen står i huvudsak för:

  • Att varje människa är en länk i en kedja mellan det förflutna och framtiden
  • Familjen såsom samhällets grundsten
  • Att människor är av naturen olika
  • Att alla människor är ofullkomliga
  • Alla människors lika värdighet
  • Att människan är präglad och beroende av sin kontext
  • Tro på eviga värden
  • Upprätthållandet av etik och moral
  • Omhuldandet av arvet från Aten, Rom och Jerusalem
  • Att samhället är en social organism
  • Värnandet och utvecklandet av samhällsgemenskap
  • Värnandet av historiskt framvuxna institutioner
  • Att utveckling förutsätter kontinuitet
  • Historiemedvetenhet
  • Förvaltarskapstanken
  • Traditionalism
  • Försiktighetsprincipen
  • Värnandet och utvecklandet av civilsamhället
  • Värnandet av de små gemenskaperna
  • Frihet under ansvar
  • En liten men stark statsmakt
  • Statligt våldsmonopol
  • Lagstyre och frihet från godtycklig maktutövning
  • Skydd mot yttre och inre fiender (försvar, polis, fria domstolar) 
  • Social balans
  • Motstånd mot utopier
  • Motstånd mot revolutionära tendenser
  • Motstånd mot social ingenjörskonst 
  • Subsidiaritet
  • Privat äganderätt
  • Marknadsekonomi

Den moderna konservatismen som idébildning drar logiska konsekvenser och slutsatser av dessa idéer inom ramen för sin politiska teori. Idéerna har sina rötter hos Edmund Burke (se kapitel 6), och de går även ihop med Friedrich Hegels politiska filosofi på det sätt som Michael Oakeshott och Roger Scruton har visat (se kapitel 7). 

Men det är viktigt att förstå att konservatismen inte tar sin utgångspunkt i abstrakta idéer – vilket liberalismens frihetsideal och socialismens jämlikhetsideal är exempel på – och därefter letar alla upptänkeliga stöd för idéerna i syfte att göra dem övertygande och populära. Konservatismens politiska teori är verklighetsförankrad, på motsvarande sätt som Adam Smith inte hittade på marknadsekonomin men var den förste att beskriva hur den fungerar och dess förutsättningar. Därför drar sig många för att kalla konservatismen för en ideologi. Ideologier behöver ju i allmänhet inte förankring i verkligheten eller i erfarenheten på det sätt konservatismen har, de behöver bara förankring i idéer. I denna bok används därför det mer neutrala ordet idébildning för att beskriva konservatismen och dess utveckling av dess kännetecknande värden och idéer.

 

Socialkonservatism och liberalkonservatism 

Socialkonservatismen och liberalkonservatismen, som är de två huvudinriktningarna inom konservatismen (se kapitel 3), delar i allt väsentligt ovannämnda värdegrund och idéer. Men de två inriktningarna skiljer sig rörande vissa prioriteringar och proportioner, och drar åt olika håll i vissa politiska frågor. Skälet till detta är att de betonar olika delar av Burkes idéarv. Socialkonservatismen gör detta bl.a. med stöd i Hegel, som hade mer utvecklade idéer om samhällsgemenskapen och det sociala ansvaret än Burke. De idémässiga skillnaderna mellan dessa två inriktningar handlar i huvudsak om följande:

Socialkonservatismen betonar även (till skillnad från liberalkonservatismen):

  • Nationell gemenskap och lokala kulturvärden
  • Motstånd mot all form av laissez faire
  • Staten såsom den goda ordningens yttersta garant
  • Vikten av en reglerad marknadsekonomi
  • Att staten ska ta ansvar för välfärden
  • Värdet av fria fackföreningar

Liberalkonservatismen betonar även (till skillnad från socialkonservatismen): 

  • Västerländska värden 
  • Att frihet är ett egenvärde
  • Motstånd mot statliga pekpinnar
  • Ekonomisk liberalism
  • Ingen statlig välfärd, men absolut privata välfärdslösningar 
  • Motstånd mot facket

 

Är alla sanna konservativa antingen liberal- eller socialkonservativa?

De allra flesta konservativa – både konservativt sinnade, belästa konservativa och konservativa tänkare – befinner sig i själva verket någonstans mellan de två huvudinriktningarna liberalkonservatism och socialkonservatism. Många ser sig varken som det ena eller det andra, och många sympatiserar mer med den ena eller andra inriktningen men håller kanske inte med om precis allt som faller inom dess logiska ramar. Kanske är det i realiteten ganska få som är renodlade liberalkonservativa eller socialkonservativa – eller för den delen renodlade konservativa. Det beror på att de allra flesta som är konservativa inte har studerat Burke eller annan konservativ litteratur, och många är förstås inte heller helt och hållet genomtänkta i sin åskådning.

Det är de konservativa tänkarnas uppgift att beskriva och hålla ihop konservatismen som politisk teori så att den blir begriplig och kan fungera som ett tankestöd för de konservativa. Den moderna konservatismen som idébildning bygger som sagt på Edmund Burkes tänkande, och har man politiska uppfattningar i linje med Burke (se kapitel 6) så är man mer eller mindre politiskt konservativ – vare sig man känner till Burke eller inte. Inriktningarna liberalkonservatism och socialkonservatism är konstruerade av senare tänkare för att å ena sidan visa på idégemenskapen mellan alla som hör till den ”sanna” konservatismen, å andra sidan för att särskilja dessa huvudinriktningars bitvis ganska så olika fokus och prioriteringar. 

 

Den moderna konservatismens viktigaste tänkare

Figuren nedan sätter den moderna konservatismens viktigaste tänkare – Burke, Hegel, Kirk, Oakeshott och Scruton – i relation till varandra, och hur deras tänkande förhåller sig sinsemellan utifrån de två huvudinriktningarna socialkonservatism och liberalkonservatism där vissa andra tänkare framhålls såsom typiska.

Vi ser ett idémässigt åtskiljande mellan Kirk och Scruton som sammanfaller med den etablerade (europeiska) uppdelningen mellan liberalkonservatism och socialkonservatism, genom att Kirk tar avstånd från bl.a. Hegel och Bismarck medan Scruton betraktar dem såsom sanna konservativa. Vi ser att Oakeshott, som skiljer sig i sin syn på välfärdsstaten och den liberala marknadsekonomin från Scrutons dragning åt det socialkonservativa hållet, har överlappningar med både liberalkonservatismen och socialkonservatismen. Oakeshotts tänkande rör inte hela konservatismen utan vissa delar av den, vilka han liksom Scruton bygger på en syntes mellan Burke och Hegel, och han har på så vis en kompletterande roll inom den moderna konservatismen till både Kirk och Scruton (vilka båda två betraktar Oakeshott såsom en allierad). Vidare ser vi att liberalkonservatismen och den amerikanska konservatismen i Kirks tappning i huvudsak överlappar varandra, men att Kirks ”traditionalistiska konservatism” också inbegriper mer av socialt ansvar än den typiska liberalkonservatismen vilket bl.a. kommer till uttryck genom att Kirk inkluderar Disraeli i sin kanon.

Det bör här påpekas att de tänkare vars namn är med i denna figur (Figur 7), är placerade på en viss plats i syfte att tydliggöra hur deras tankegods i det för konservatismen mest väsentliga förhåller sig i huvudsak till de definitioner av socialkonservatism och liberalkonservatism som används i denna bok. Det betyder inte att precis allting som dessa tänkare har publicerat placerar sig på just den platsen i bilden – eller ens faller inom (den burkeanska) ramen. Vad t.ex. gäller Hegel är det bara hans verk Andens fenomenologi och Rättsfilosofins grunddrag som är relevanta för den moderna, burkeanska konservatismen.

Vid sidan om Burke har Hegels filosofi spelat en särskilt stor och avgörande roll för konservatismens idéutveckling – både i dess första utvecklingsfas och i dess nu pågående tredje utvecklingsfas. I bokens Del II presenteras därför till att börja med Burkes tänkande. Därefter de delar av Hegels tänkande som utgör ett så betydelsefullt filosofiskt stöd för Burkes synsätt och ståndpunkter, att tänkare som Oakeshott och Scruton framgångsrikt har kunnat utveckla en hel sammanhängande konservativ filosofi genom att sammanföra dessa två väldigt olika slags typer av tankegods. Vilket naturligtvis är ett helt annat slags projekt än Kirks upprättande av en konservativ kanon i Burkes efterföljd och formulerande av konservatismens huvudsakliga och sammanhållande principer. Men det är ett projekt av minst lika stor intellektuell betydelse för den moderna konservatismen internationellt, och dess upplevelse av att ha en gemensam idégrund och filosofi. Oakeshott och Scruton har också kommit att bli de konservativa tänkare jämte Kirk som rönt överlägset störst internationellt inflytande under de senaste 65 åren.

Innehållsförteckning

FÖRORD 15

INLEDNING: Att förstå konservatismen rätt 21
  Olika sätt att beskriva konservatismen 21
  Vad tycker och tänker vår tids konservativa? 26
  Bokens upplägg 30

DEL I: Vad är konservatism idag? 33

1. Om konservatismen 35
  En av de största politiska rörelserna 35
  Konservatismen och de konservativa 37
  Det burkeanska trädet 41
  Är konservatismen höger? 43
  Är konservatismen en ideologi? 45

2. Konservatismens essens enligt Kirk, Oakeshott och Scruton 48
  Russell Kirk och arvet efter Burke 48
  Michael Oakeshott och det konservativa förhållningssättet 54 
  Roger Scruton och de konservativas ”oikofili” 57
  Med Hegel såsom skiljelinje 62

3. Liberalkonservatism, socialkonservatism och annat 64
  Två sidor av ett och samma mynt 64
  Olika fokus på frihet 67
  Olika slags kulturvärnande 67
  Välfärd – offentlig eller privat? 70
  Alternativ begreppsanvändning 75
  Vad är radikalkonservatism? 77
  Den s.k. neokonservatismen 79
  Är alla sanna konservativa antingen liberal- eller socialkonservativa? 80

4. Centrala idéer inom den moderna konservatismen 82
  Den moderna konservatismens viktigaste idéer 82
  Den värdeorienterade konservativa åskådningen 85
  Gränsdragningar mot andra politiska ideologier 86
  Om konservativa sakpolitiska ståndpunkter

5. Vägen till den moderna konservatismen 92
  Konservatismen och idéhistorien 92
  Konservatismens formerande i Europa 94
  Burke och den brittiska konservatismens formerande 101
  Liberalkonservatismens framväxt 103
  Liberalkonservatismens politik 107
  Modern konservatism 109
  Begreppet värdekonservatism 116
  Den moderna konservatismen idag 118

DEL II: Den moderna konservatismens filosofiska grunder 123 

6. Burke artikulerade den politiska konservatismens grunder 125
  Vem var Edmund Burke? 125
  Den stora Franska revolutionen 127
  Burkes syn på samhället 132
  Det naturligt framvuxna och den historiska erfarenheten 134
  Frihet under ansvar 136
  Burkes ekonomisyn 139
  Burkes eftermäle 142

7. Hegel formulerade den konservativa filosofins byggstenar 146
  Vem var Friedrich Hegel? 146
  Om Hegels filosofi 148
  Filosofin om medvetandet i Andens fenomenologi 152
  Exemplet med herren och tjänaren 159
  Hegels politiska filosofi 161
  Hur Rättsfilosofins grunddrag är uppbyggd 163
  Frihet och rätt 165
  Viljans stora betydelse 167
  Etik och moral 168
  Det etiska samhället 170
  Samhället är förutsättningen för både staten och friheten 174
  Hegels eftermäle 175
  Hegel och konservatismen 177 

DEL III: Den moderna konservatismens politiska lära 183 

8. En realistisk människosyn med fokus på ansvarstagande 185
  Människan är en kulturvarelse 185
  Människor är olika 188
  Människans ofullkomlighet 190
  Skepticism mot det rena förnuftet 191
  Typiskt kvinnligt och manligt 192
  Familjen är samhällsgemenskapens grundsten 195
  Etiken är både moralisk ledstjärna och socialt kitt 198
  Dygdens påbud och hederns incitament 200

9. En värde- och gemenskapsorienterad samhällsåskådning 204
  Det organiska samhället 204
  Naturlig samhällsutveckling 207
  Invandring, mångkultur och multikulturalism 213
  Det fundamentala civilsamhället 216
  Staten och dess roll 218
  Med fokus på de immateriella värdena 225

10. Den värdefulla kulturen och miljön 230
  Vad är kultur? 230
  Nationen – en social gemenskap på historisk grund 236
  Imperialism 238
  Världens olika kulturer och moralsystem 241
  Universella värden 245
  Naturens stora värde 248

11. En samhällsekonomi med frihet under ansvar 253
  Den fundamentala äganderätten 253
  Ekonomiskt system 258
  Socialkonservativ kritik 259
  Den marknadsvänligare liberalkonservatismen 266

12. Idéarvet från upplysningstiden och Franska revolutionen 271
  Konservatismen och upplysningstiden 271
  Frihet 273
  Jämlikhet 278
  Broderskap 281
  Konstitutionell monarki 282
  Medborgarskap, demokrati och folkstyre 283
  En modern, upplyst konservatism? 289

EFTERORD: Den komplexa konservatismen och framtiden 293

APPENDIX: Överensstämmelse med Scruton 297

Litteratur 299

Register 305

 

Register

Adams, John 143

Anarkism 88, 93, 244

Aquino, Tomas av 95

Aristoteles 95, 161, 189, 253, 280

Assimilering 90, 205–207, 213

von Bismarck, Otto 73–74, 96, 104, 121, 176, 221, 230, 263

Bohman, Gösta 66

de Bonald, Louis 96, 143

Borgerlig 95, 107, 209, 225, 250

Bosanquet, Bernard 103

Boutwood, Arthur 104, 176, 230

Bradley, F.H. 103

Bröderna Grimm 235

Buckley, William F., Jr. 111–112, 144

Burke, Edmund 21, 23–26, 28, 30, 35–37, 41–43, 47–49, 52–53, 55–58, 61–63, 64–66, 68, 70–72, 74–81, 82, 84, 91–92, 94–96, 100–103, 109–122, 125–145, 146–147, 150–151, 171, 174–182, 187–189, 197, 201, 204, 210–212, 218–219, 224–225, 238–240, 250, 253, 257–258, 260, 264, 267, 269, 272–273, 275, 280, 282–285, 287, 289, 297–298

Busch, George W. 79

Cameron, David 67

de Chateaubriand, Francois Renée 97, 99, 143  

Civilisation 51, 53, 129, 154, 166, 192, 196–197, 199, 202, 208, 219, 221–222, 224–225, 231–232, 234–235, 238–245, 247–248, 250, 264, 276–277, 286, 297, 241–247

Civilsamhället 51, 53, 55–56, 68, 70, 83, 85–86, 106, 108, 113–114, 133, 152, 161, 165, 170–171, 198, 204, 216–219, 237, 253, 258, 266, 277

Coleridge, Samuel Taylor 72, 143, 210

Cortés, Juan Donoso  66, 285

Croce, Benedetto 176–177, 181

Demokrati 31, 79, 93, 111, 115, 125, 215, 233, 250, 271, 283–289

Dialektik 153–154, 158, 163, 166, 171, 176

Disraeli, Benjamin 65, 67, 71–74, 77, 96, 104–105, 121, 141, 144, 230, 263, 289  

Eia, Harald 194

Eliot, T.S. 65

Elit: 93, 141, 199, 210, 218, 233–234, 242, 284, 286, 288

Elitism: 55, 69, 232

Etik 50, 83, 111, 168–173, 187, 198–200, 205, 207, 221, 223, 225, 244, 263–264, 268, 275–277, 298

Eviga värden 70, 82, 246–252

Fackföreningar 72, 84, 105, 107–108, 172–173

Familj 59, 73, 75, 82, 86, 89, 108, 133, 160–161, 170–171, 187, 195–198, 205, 214, 217, 222, 236, 258, 265, 267, 274, 282

Fascism 79, 88, 91, 93, 244, 272

Feminism 93, 108, 193–194, 271–272, 278, 280

Forsskål, Peter 95, 176

Frihet 31, 36, 50–53, 56–57, 61, 65, 67–70, 72, 75, 79, 83–84, 86–88, 90, 95, 100, 108, 114, 116, 126, 133, 136–138, 148, 158, 159–167, 169–171, 173–175, 177–178, 190, 197, 199, 207–208, 211, 214, 216–220, 222,226, 232, 236–237, 246, 254–255, 257–258, 264, 266–267, 270, 271, 273–278, 281, 285–287, 290, 293–294

Författningsdomstol 287

Försiktighet 49–50, 55–56, 60–61, 75, 83, 85, 129–130, 133, 143, 191–192, 201, 213, 220, 250, 288

Försvarsmakt 86, 220, 237

Förvaltarskap 60–61, 83, 85, 130, 186, 204, 213, 216, 249–251, 254–257, 259, 282, 287  

Förändring 43, 50, 52, 55, 61, 94, 98–99, 117–118, 131, 158, 167, 194, 208–210, 212, 220, 261, 273, 283, 288, 290

GAL-TAN-skalan 44

Geopolitik 74

Green, T.H. 103

von Hayek, Friedrich 38, 42, 45, 106, 116–117, 176, 269–270

Hegel, Georg Wilhelm Friedrich 24, 26, 28, 30, 36–37, 43, 48, 55–58, 61–63, 65–66, 68, 71–73, 75–77, 82, 84, 92, 96, 103–104, 113–116, 120–122, 143, 146–182, 187, 189, 197, 219, 236, 259, 263–264, 269, 272, 282–283, 287, 289, 297  

Heimdal (studentförening) 27, 116

Herder, Johann Gottfried 232

Hierarki 51, 141, 162, 279–280

Historiemedvetenhet 37, 83, 126, 129, 186, 207, 209, 224, 251, 261, 293

Hjärne, Harald 116, 289

Hook, Sidney 79

Huntington, Samuel P. 242–243, 245, 297

Hållbarhet 51, 208, 211–212, 225, 227, 249–251, 254, 256, 261–263

Höger 21–22, 43–45, 74, 111, 140, 147, 175–176, 285, 289–290

Immateriella värden 85, 117, 204, 206, 225–229, 231, 248, 253, 258–259, 263–264, 294, 298

Imperialism 71, 79–80, 87, 93–94, 100–101, 125–126, 135, 138, 146, 176, 214–215, 238–241, 243, 245, 248, 283, 285–286, 293

Individualism 31, 87, 109, 188–189, 206, 218, 282, 298

Industrialismen 99, 226, 251, 275–276, 283

Inflation 256–257

Institutioner 47, 83, 86–87, 95, 97, 100, 102, 108, 129, 133, 148, 161–163, 169–171, 175, 178, 187, 196–197, 207, 214–215, 219, 221, 223–224, 226, 268, 275–277, 282–283

Integritet 222, 276, 287

Invandring 70, 89–90, 205–206, 213–216

Islam 242–244, 272

Jantelagen 255

Jünger, Ernst 78

Kanon 23, 48–49, 62, 80, 103, 110, 113, 117, 121, 177, 233–235

Kant, Immanuel 154, 157, 162–163, 167, 272

Kapitalism 32, 79, 99, 245, 251, 258–260, 262

Kirk, Russell 23–26, 28, 30, 37, 41–43, 46–47, 48–57, 61–63, 68, 70–73, 75–80, 82, 96, 110–113, 115–122, 127–128, 133–134, 144–145, 146, 175, 177, 180, 182, 188–189, 197–198, 204, 208–211, 217, 219, 225–226, 230, 238–239, 241, 243–244, 247, 256, 264, 266–267, 274, 276, 281  

Kjellén, Rudolf 74, 116, 263

Kommunism 31, 112, 127, 175, 254, 284

Konsumism 229, 252, 261, 264

Kontext 82, 85, 112, 142, 151, 158, 163, 166, 179, 185, 187–188, 192, 226, 275, 297

Kriminalitet 73, 89, 173, 190–191, 220–222

Kristdemokraterna 27, 67, 117, 189

Kristdemokrati 67, 189

Kristendomen 200, 202, 240–241, 246–247, 272, 275, 279

Kristna 36, 93, 141, 199, 201, 214, 236, 240, 246, 275

Kristol, Irving 38, 79–80

Kultur 31, 46, 56–58, 68–70, 72, 84–85, 93, 98, 114, 126, 129, 132, 134–135, 139, 144, 147, 154, 166, 185–187, 190, 192–193, 196–197, 202, 204–210, 212–218, 223, 225–226, 228, 230–236, 238, 241–245, 247–250, 254, 258, 260–263, 270, 275–277, 282–283, 285–286, 295, 297

Kulturrelativism 69, 248

Lagstyre 83, 86, 88, 126, 282, 287, 290

Laissez-faire 67–68, 84, 104

Lewis, C.S. 195, 247

Liberalism 21–22, 25–26, 28, 31–32, 35–36, 40, 44–45, 57, 61, 64, 67–68, 72, 75, 83–84, 86–87, 91, 93–96, 99, 101–102, 106, 109, 112, 114–115, 117, 120, 152, 162–163, 178, 181, 188, 190–191, 194, 203, 206, 200, 208–210, 215, 218–219, 224–226, 228–229, 233, 237, 239, 242, 244, 251–253, 257–258, 261–262, 264, 267–268, 271–273, 275–276, 278, 281–282, 285–288, 290, 293–295

Liberalkonservatism 28, 30–31, 36–37, 43, 63, 64–72, 74–78, 80, 84–86, 91, 92, 104–109, 112, 120–122, 146, 177, 182, 230–232, 234–235, 238, 245, 253, 264, 266–270

Libertarianism 22–23, 44, 75, 104, 106, 111, 113, 228, 267

Locke, John 22, 127

de Maistre, Joseph-Marie 78, 96, 143, 174, 285  

Maktdelning 129, 138, 143, 161, 171, 282, 290

Maritain, Jacques 189

Marknadsekonomi 32, 42, 83–84, 86, 121, 141, 171–172, 229, 253, 258–264, 266, 272, 298

Marx, Karl 127, 151, 175

Materialism 151, 229, 238, 249, 252, 258, 259–263

Materiella värden 51, 53, 61, 72, 79, 85, 130, 133, 151, 172, 206, 209, 227, 229, 231, 249, 253, 256–260, 264, 270, 279, 294, 298

Medborgare 50, 66, 68, 73, 86–88, 95, 105, 107, 136, 138, 141, 166, 169, 171, 173, 196, 198, 200, 203, 205–206, 210, 214, 217, 220–223, 228, 237, 253–255, 260–261, 267, 271, 273, 276–281, 284, 286–288

Merkel, Angela 67

von Metternich, Klemens 67, 71–72, 121, 132, 285

Moderata samlingspartiet 26–27, 54, 66, 107, 117

Modernism 37, 40, 76, 89, 233

Monarki 125, 132, 271, 282–283

de Montesquieu, Charles-Louis 55, 95, 129, 143, 171, 282

Moral 46, 50, 53, 56, 73, 83, 88, 98, 108, 126, 130, 133, 136–137, 148, 152, 155, 159–161, 163–164, 168–170, 173, 176, 179–180, 198–200, 202, 230, 240–245, 252, 259, 261, 264–265, 274–276, 279, 285, 288, 298

Multikulturalism 213–215, 225

Människans natur 47, 55, 59, 62, 68, 82, 97, 128, 136, 151, 162, 165–166, 169, 173, 176, 185–186, 188–194, 197–198, 200–201, 242, 262, 272, 278, 280–281, 293–294

Nation 51, 69–70, 72, 74, 76, 89, 97, 99–101, 105, 129, 130, 134, 217, 230, 236–239, 267, 285–286

Nationalism 22, 44, 67, 70, 74, 78–79, 89, 93, 99–100, 232, 235, 239, 285–286, 236–237

Nationalsocialism 13, 244, 272, 284

Nattväktarstaten 223

Naturen 157, 165–166, 176, 207, 224, 230, 248–252, 266

Naturrätt 36, 126, 189

Neokonservatism 37, 79–80, 113, 181, 240

Nisbet, Robert 46, 68, 70, 75, 118

Normer 50, 53, 60, 75, 85, 87–88, 108, 130, 162, 187–188, 190–191, 193, 195, 197, 202, 203, 205, 209, 211–212, 219–220, 223, 226–227, 230–231, 236, 273, 282, 290, 293

Novak, Michael 80

Näringslivet 72, 93, 216, 223, 225, 254, 266

Oakeshott, Michael 24, 26, 28, 30, 36, 38, 43, 47, 48, 54–57, 60, 62–63, 103, 106, 113–115, 120–122, 147–148, 150–151, 164, 167–168, 177, 180, 182, 206, 219, 229, 242

Ofullkomlighetstanken 51, 55, 82, 88, 135, 185, 190–192, 198, 202, 213, 223, 246, 259, 262, 266, 275

Oikofili 57–62, 82, 133, 215

Oikofobi 57–60, 215, 218, 234

Organismtanken 37, 61, 83, 89, 97–98, 100, 102–103, 109, 177–178, 181, 204–207, 216, 223, 258, 281

Ortega y Gasset, José 244

Patriotism 70, 206

Personalism 188–189, 298

Personligt ansvar 50, 60, 87, 105, 153–154, 170, 173, 185, 198, 200–202, 206, 216–218, 251–252, 254–255, 257, 265, 267, 273, 277, 279–280, 287

Pitt, William 127

Planekonomi 88, 254, 259

Platon 161, 201

Plattskatt 279

Polis 83, 220, 222, 243

Politisk korrekthet 39, 89

Powell, Enoch 106

Privat äganderätt 51, 83, 86, 167, 170, 252, 253–259, 268

Protektionism 100, 262

Radikalism 78, 93–94, 174, 178, 186, 190, 193, 210, 220, 235, 238, 246, 251, 273, 281, 290

Radikalkonservatism 37, 64, 74, 77–79, 101, 273

Rand, Ayn 188

Reagan, Ronald 66, 107–108, 112, 230

Reaganomics 108

Religion 85, 89, 98, 129, 132, 137–139, 152, 241–247, 272, 279

Religionsfrihet 138, 222, 236, 239

Reinfeldt, Fredrik 76

Respekt 52, 60, 68, 73, 133, 141, 159–160, 166–167, 188, 193, 200, 206, 214, 230, 248–249, 256, 281, 294

of Roanoke, John Randolph 143

de Robespierre, Maximilien 142

Rockefeller, John D. 262

Rousseau, Jean-Jacques 148, 156, 161–163, 224–225, 231, 250

Ryn, Claes G. 54, 72, 80, 111, 176–177, 181, 248

Rättighet 50, 98, 138, 148, 160–163, 166–169, 171, 181, 222, 227, 236, 275–276, 278, 287

Rättsstaten 220, 287

Rättvisa 50, 52–53, 133, 136, 161, 193, 197, 201, 208, 226, 228, 253, 255–256, 268, 274, 279–281  

Röpke, Wilhelm 42, 66, 206, 256, 264–265

Samhällsgemenskap 67–69, 71, 74, 83–84, 86–87, 90, 126, 133, 151, 154155, 170, 186, 195–197, 205–206, 213, 215, 258, 263, 265, 281, 289

Schmitt, Carl 78

Scruton, Roger 21, 24–30, 36, 38, 41–44, 47, 48–49, 54, 56–63, 73, 78, 82, 95, 100–101, 113–122, 127, 133, 147–150, 155, 159, 161–164, 171, 174, 177–178, 180, 182, 186–187, 189, 197–198, 200, 204–205, 211, 213–215, 218, 221, 232, 234, 236–238, 241–245, 251–252, 264, 269, 281, 283, 285, 297–298

Sed 50, 134, 137, 148, 155, 168, 187, 195, 198–199, 205, 207, 209, 213, 218–219, 223–226, 230–231, 236–237, 264, 269, 273, 275, 277

Smith, Adam 42, 83, 95, 141, 171, 258–260, 263, 272

Social balans 52, 69, 73, 83, 86, 88, 129–131, 137, 206, 211, 213, 249, 254, 263, 265, 267, 274, 280–281, 284

Social ingenjörskonst 86, 204, 210, 212–213, 220, 233–234, 250

Socialism 22, 25, 28, 31–32, 35–36, 40, 44–46, 57, 61, 65, 75, 78–79, 83, 86–88, 91, 93–94, 105, 107, 120, 139, 151–153, 181, 188, 190, 194, 196, 200, 203, 206, 208–211, 215–216, 218, 224–225, 228, 233, 238, 242, 244–246, 250–252, 253, 259, 263–264, 268, 271–273, 276, 278–283, 286, 288, 290, 293–295, 298

Socialkonservatism 24, 29–30, 36–37, 43, 63, 64–74, 78, 80–81, 84–86, 88, 91, 92, 96, 99, 104–105, 111, 119–122, 151, 176–177, 182, 215–216, 221, 230–232, 235, 237–238, 245, 248, 253, 259–266, 268, 284, 289

Socialt kapital 61, 205, 226

Spengler, Oswald 78, 244–245

Staten 31, 51, 67–73, 83–84, 86, 88, 98–99, 105–108, 114, 132–133, 137–139, 141–142, 146, 151, 154, 161, 164–165, 169, 171–176, 185, 196, 198–199, 203, 204, 207, 217–225, 227–229, 237–239, 243, 251–252, 253–255, 259, 263–268, 277, 282, 284–287  

Strauss, Leo 113

Strukturkonservatism 21, 35, 43, 76, 110, 117, 139, 178

Strömholm, Stig 117

Subsidiaritet 83, 88, 199, 216, 222, 258, 282

Sverigedemokraterna 67

Thatcher, Margaret 66, 106–109, 121, 230, 269

de Tocqueville, Alexis 55, 65, 71, 177, 287

Tory-partiet 67, 96, 102, 125, 127

Totalitärism 89, 143, 152, 224, 238, 284

Tradition 44, 53, 57, 69, 71, 75, 79, 83, 85, 87, 97, 100, 129, 138, 163, 187, 192, 196, 201, 207–209, 213–215, 218, 231, 234, 236, 241, 244, 246, 248, 255, 273–274, 276

Traditionalism 84, 97–99, 127, 182, 209

Trygghet 45, 59–60, 131, 138, 170, 199, 225–226, 275

Upplysningstiden 31, 41, 94, 129, 134–135, 141, 143, 146–147, 224, 232,233, 271290

Utopi 51, 56, 77, 83, 86–87, 93, 162, 192, 201, 206, 262, 281, 295

Utveckling 22, 42–43, 52, 77, 79, 83–84, 91, 92–93, 100–101, 106, 114, 130, 132–133, 137–138, 142, 144, 146, 148, 151, 153–155, 157–158, 162–163, 166, 171, 175, 177–178, 198, 204, 207–213, 219, 223–224, 228, 230, 234, 240–242, 254–255, 257–258, 263, 272, 286, 288

Viereck, Peter 23, 70, 72–73, 75, 77, 110–111, 118–119, 132

Våldsmonopol 83, 86, 263

Välfärd 22, 44, 67, 70–74, 77, 84, 88, 104–105, 107, 112, 121, 141, 161, 172, 298, 207, 216, 221, 263, 266–267, 298

Vänster 21–22, 43–44, 62, 140, 147, 175, 278, 285, 290

Värdekonservatism 116–118

Värdeorienterad historicism 176

Whig-partiet 96, 102, 125, 269

Ägandespridning 51, 254–255, 258

Äktenskapet 170, 196–197, 274

Yttrandefrihet 222, 287, 290

Ämbetsmannaansvar 288

Överstatlighet 57, 252, 286