Joakim Förars på Kvartal 4 augusti 2022 | Läs hela recensionen här
Söderbaum fångar träffsäkert huvuddragen i konservativt tänkande. Han redogör överskådligt för dess framväxt och de huvudsakliga inriktningarna. Att Hegel ges en framträdande roll är en styrka jämfört med många andra framställningar.
Hans presentation av mainstream konservatism är mångsidig och nyanserad och hans bok kommer sannolikt att bli ett standardverk
Dick Erixon på Samtiden 1 september 2021 | Läs hela recensionen här
För mig framstår det som självklart att Söderbaums bok borde finnas med på litteraturlistorna för statsvetenskapliga kurser på universiteten.
Söderbaum beskriver pedagogiskt de olika tänkare som haft stor betydelse för framväxten av den moderna konservatismen. […]
Det är lätt att se varför dessa perspektiv blir alltmer populära i vår tid då radikala socialistiska och liberala partier genomför storskaliga experiment utan att ha tillstymmelse till analys och förberedelse för de dramatiska samhällsförändringar som man inte bara bejakar utan genom politiska beslut påskyndar.
Teol. lic. Gunnar Hyltén-Cavallius på Ledarsidorna.se 19 augusti 2021 | Läs hela recensionen här
Söderbaum har med sin studie på ett pedagogiskt sätt fyllt ett tomrum när det gäller kunskap om konservativt tankegods i vår tid. Förhoppningsvis kan boken vara till god hjälp på kort och lång sikt, nu närmast inför kyrkovalet och därefter inför riksdagsvalet nästa år.
Docent Johan Sundéen i Världen Idag 15 juli 2021 | Läs hela recensionen här
Främst i de senaste årens rad av facklitterära böcker om konservatism står tveklöst juristen och företagsekonomen Jakob E:son Söderbaums mycket grundliga översiktsarbete Modern Konservatism (Recito förlag).
Över ett omfång om 300 sidor, och på grundval av en imponerande beläsenhet, sprider författaren ljus över en ideologi som folkhemssocialister och liberaler för alltid velat förvisa till mörkret. […]
Jakob E:son Söderbaum har gjort vad övervintrade konservativa intellektuella av tidigare generationer såsom Gunnar Unger, Carl Johan Ljungberg, Torbjörn Aronson och för all del jag själv inte mäktat med eller fått tid till att göra – att skriva ett av bredd och djup kännetecknat introduktionsverk.
Genom hans mångåriga arbete med denna volym finns det – äntligen! – ett svenskspråkigt arbete om eftertänksamhetens och försiktighetens ideologi, författat inte av en meningsmotståndare som Herbert Tingsten eller Gunnar Fredriksson utan av en skriftställare som själv är en konservativ.
Hugo Fiévet i Svensk Tidskrift 11 juni 2021 | Läs hela recensionen här
Trots att Söderbaum gör markeringar mot vad han ser som avarter av konservatismen, som exempelvis radikalkonservatismen, vinnlägger han sig om det inkluderande perspektivet. Detta är bokens kanske största förtjänst. Inom svensk höger i allmänhet, och inom Moderata samlingspartiet i synnerhet, har det antagligen ända sedan 1918 funnits en tendens att exklusivt betona den anglosaxiska och liberala konservatismen. […]
Liberalkonservatism och socialkonservatism är två inriktningar av en enda ideologi. Dessa hör ihop. De är grenar på samma träd och inte alls olika fenomen. Till debatten om framtidens konservatism hör denna ingång till bokens mest fruktbara delar…
Genom sin bok har Jakob E:son Söderbaum bidragit med en gedigen genomgång av konservatismen på svenska. “Modern konservatism” är en god sammanfattning för den som vill börja bekanta sig med ideologin men också läsvärd även för den som vill få en inblick i de mer komplexa frågorna om olika strömningar inom konservatismen och deras relationer till varandra.
Professor Emil Uddhammar i Axess Magasin nr 2 2021 | Läs hela recensionen här
En ny svensk bok kommer att höja debatten om betydelsen av konservativa idéer. […]
Söderbaums bok är en mycket läsvärd översikt av de konservativa idéernas ursprung och utveckling genom akademiker som Russell Kirk, Michael Oakeshott, Roger Scruton och Peter Viereck. De presenteras utförligt, liksom det tankegods de hämtat och bearbetat vidare från de filosofiska grundarna till konservatismen, som Söderbaum pekar ut: Edmund Burke och G W F Hegel. Svenska konservativa tänkare som Claes G Ryn och Carl-Johan Ljungberg finns också med. […]
Söderbaums diskussion om socialkonservatismens rötter i den tyska historiska skolan av nationalekonomi är givande, liksom resonemanget om dess föreställningar om historisk nationell gemenskap, och att dess kulturbegrepp är mer inriktad på ”folklig” kultur och nationella uttryck. Liberalkonservatismen skulle vara mer för civilisation, personlig kulturell utveckling och förfining genom vetenskap och konst. Liksom Heckscher gör Söderbaum en tydlig åtskillnad mellan konservativ åskådning och radikal kollektivism i olika former, exempelvis fascism och nationalsocialism.
Del två av boken lyfter fram Burke och Hegel; dessa tänkare presenteras väl och ganska så begripligt. […]
Den tredje delen återvänder till den mer politiska aspekten av konservatismen och diskuterar människosyn, gemenskap, syn på kultur och miljö, ekonomi och relationen till upplysningen. Där för Söderbaum en tänkvärd diskussion om hur konservatismen ser på relationen mellan rättigheter och skyldigheter, samt synen på meriter i motsats till den kollektivistiska syn, där man exempelvis vill kvotera in olika grupper på utbildningar.
En stor fördel med denna bok är att den dessutom är pedagogisk. Med ett antal figurer åskådliggör Söderbaum sitt resonemang om olika delar av konservatismen, hur konservativa ser på olika civilisationer i världen och skillnaden mellan utveckling och förändring, för att ta några exempel. […]
Br. Augustine Wärnberg på The Russell Kirk Center 28/2 2021 | Läs hela recensionen här
Modern konservatism is divided in a way that is easy to follow, with visual aids in the form of charts to help the reader navigate some of the more complex ideas and distinctions. In this sense, it could also serve as a good introduction to conservatism and political philosophy for high-school students or undergraduates. […]
One of the more original views is Söderbaum’s connection between Burke and Hegel via Michael Oakeshott and Scruton. His thesis is that while Edmund Burke is rightly considered the founding father of conservatism, it is through the philosophy of Hegel that conservatism obtains a more robust foundation. The ideas of Burke and Hegel are thus complimentary, and it was both Oakeshott and Scruton who spelled out this synthesis in their own work. […]
Two other important distinctions made by Söderbaum are those of “liberal vs. social” conservatism, and that conservatism is value-oriented rather than idea-based. The first of these distinctions he traces back to how one views Hegel. A social conservative, in which category he counts politicians such as Disraeli, Bismarck, and Metternich, is more focused on society and has a more critical attitude towards laissez-faire economics, while accepting many insights by Hegel. The liberal conservative, on the other hand, is more focused on the person and free-market economics, as Thatcher and Reagan were. Both these types of conservatism, however, are two sides of the same coin. […]
The distinction between value-oriented thought and idea-based movements is that conservatism is united by a set of shared values, primarily immaterial or “intangible,” such as the family, “oikophilia” (love of home), ethical integrity, the little platoons, and a cautious approach to change. In the third part of the book the author systematically presents these conservative values.
Håkan Boström i Göteborgs-Posten 15/2 2021 | Läs hela recensionen här
I den nyutgivna boken ”Modern konservatism” (Recito Förlag) försöker den Göteborgsbördige skribenten och debattören Jakob E:son Söderbaum ge en sammanhållen bild av konservatismens idéer. Han lyckas ganska bra med denna tämligen svåra uppgift. […]
Den som inte har ett specialintresse för politisk teori och idéhistoria kan med fördel hoppa direkt till bokens tredje del där Söderbaum mer konkret beskriver innehållet i en modern konservativ åskådning. Han gör det så att säga med anhängarens övertygelse, så läsaren får stå ut med påpekandet om vad ”sann konservatism” är för något. Men den hållningen är nog också en förutsättning för att kunna systematisera en så pass brokig ideologi. […]
Som Jakob Söderbaum visar är konservatismen dock en ideologi i sin egen rätt. Den går att skilja från både liberalism och socialism. Den ska heller inte blandas ihop med högerradikala eller rent nationalistiska tankegångar. […]
Sverige har under det senaste halvseklet fjärmat sig väldigt mycket från det konservativa tänkandet. Så mycket många tror att det enbart handlar om bakåtsträvande. Det är beklagligt, inte minst ur intellektuell synpunkt. För det konservativa tänkandet har något att erbjuda alla som inser att världen är komplex, att vår förmåga att behärska den är begränsad och att varje framsteg har en baksida.
Professor Torbjörn Aronson i Världen Idag 6/2 2021
Konservatismens återkomst i Storbritannien och USA har börjat få återverkningar i Sverige. […]
Söderbaum har varit en uthållig entreprenör och nätverksbyggare bland intellektuella konservativa i Sverige. […]
Boken har en ambitiös uppläggning och är en redovisning av Söderbaums läsning av de angloamerikanska konservativa filosoferna Russell Kirk, Mikael Oakshott och Roger Scruton. Dessa tre bygger i olika omfattning på de tidiga konservativa idégivarna Edmund Burke (1729–97) och Friedrich Hegel (1770–1831). Syftet är att presentera konservatismen som ett realistiskt alternativ till liberalism och socialism i Sverige i dag.
C.G. Holm i Contra nr 1 2021
Jacob E:son Söderbaum har under de senaste decennierna dykt upp i flertalet svenska sammanhang som rör konservatismen. […] Nu har han sammanställt en bok med titeln Modern konservatism.
Boken kan sägas göra anspråk på att vara någon form av handbok för vad sann konservatism är, samtidigt som den tydligt visar på den fundamentala skillnaden mellan liberalismen som har friheten som dominerande tema, socialismen med samma vurm för jämlikhet och konservatism utan någon motsvarande övergripande idé. […]
Söderbaum menar att konservatismen är en ideologi som utvecklades främst i slutet av 1800-talet, långt efter både liberalism och socialism.
Modern konservatism 