Recensioner

Br. Augustine Wärnberg på The Russell Kirk Center 28/2 2021 | Läs hela recensionen här

Modern konservatism is best thought of as a sort of introduction to conservatism for the novice, but it also contains interesting and original insights for those the author calls “conservative thinkers.” […]

Modern konservatism is divided in a way that is easy to follow, with visual aids in the form of charts to help the reader navigate some of the more complex ideas and distinctions. In this sense, it could also serve as a good introduction to conservatism and political philosophy for high-school students or undergraduates. […]

One of the more original views is Söderbaum’s connection between Burke and Hegel via Michael Oakeshott and Scruton. His thesis is that while Edmund Burke is rightly considered the founding father of conservatism, it is through the philosophy of Hegel that conservatism obtains a more robust foundation. The ideas of Burke and Hegel are thus complimentary, and it was both Oakeshott and Scruton who spelled out this synthesis in their own work. […]

Two other important distinctions made by Söderbaum are those of “liberal vs. social” conservatism, and that conservatism is value-oriented rather than idea-based. The first of these distinctions he traces back to how one views Hegel. A social conservative, in which category he counts politicians such as Disraeli, Bismarck, and Metternich, is more focused on society and has a more critical attitude towards laissez-faire economics, while accepting many insights by Hegel. The liberal conservative, on the other hand, is more focused on the person and free-market economics, as Thatcher and Reagan were. Both these types of conservatism, however, are two sides of the same coin. Conservatives in the tradition of Burke from which both strands ultimately stem, usually lean more towards one or the other side, but are nevertheless still identifiably conservative. […]

The distinction, in other words, is no longer so much about the Anglosphere contra Continental conservatism, but rather based on a reading of conservative intellectual history, with Hegel as a philosophical dividing line. […]

The distinction between value-oriented thought and idea-based movements is that conservatism is united by a set of shared values, primarily immaterial or “intangible,” such as the family, “oikophilia” (love of home), ethical integrity, the little platoons, and a cautious approach to change. In the third part of the book the author systematically presents these conservative values. This is contrasted to utopian visions drawn up by radical political ideologies that center around material—primarily economic—values. Idea-based traditions, he maintains, such as liberalism and socialism, are based on abstract ideals rather than contextual and historically rooted values and they put economics at the center of politics. But why should this be the case, he asks, when some of the things we value the most are beyond the sole possession of the economic sphere? Art, for example, is from a conservative point of view not primarily a commodity to be bought and sold, but a kind of gift bequeathed by an artist to his family, nation, or humanity as a whole.

 

Håkan Boström i Göteborgs-Posten 15/2 2021 | Läs hela recensionen här

I den nyutgivna boken ”Modern konservatism” (Recito Förlag) försöker den Göteborgsbördige skribenten och debattören Jakob E:son Söderbaum ge en sammanhållen bild av konservatismens idéer. Han lyckas ganska bra med denna tämligen svåra uppgift. […]

Den som inte har ett specialintresse för politisk teori och idéhistoria kan med fördel hoppa direkt till bokens tredje del där Söderbaum mer konkret beskriver innehållet i en modern konservativ åskådning. Han gör det så att säga med anhängarens övertygelse, så läsaren får stå ut med påpekandet om vad ”sann konservatism” är för något. Men den hållningen är nog också en förutsättning för att kunna systematisera en så pass brokig ideologi. […]

Som Jakob Söderbaum visar är konservatismen dock en ideologi i sin egen rätt. Den går att skilja från både liberalism och socialism. Den ska heller inte blandas ihop med högerradikala eller rent nationalistiska tankegångar. […]

Sverige har under det senaste halvseklet fjärmat sig väldigt mycket från det konservativa tänkandet. Så mycket många tror att det enbart handlar om bakåtsträvande. Det är beklagligt, inte minst ur intellektuell synpunkt. För det konservativa tänkandet har något att erbjuda alla som inser att världen är komplex, att vår förmåga att behärska den är begränsad och att varje framsteg har en baksida.

 

Torbjörn Aronson i Världen Idag 6/2 2021

Konservatismens återkomst i Storbritannien och USA har börjat få återverkningar i Sverige. […]

Söderbaum har varit en uthållig entreprenör och nätverksbyggare bland intellektuella konservativa i Sverige. […]

Boken har en ambitiös uppläggning och är en redovisning av Söderbaums läsning av de angloamerikanska konservativa filosoferna Russell Kirk, Mikael Oakshott och Roger Scruton. Dessa tre bygger i olika omfattning på de tidiga konservativa idégivarna Edmund Burke (1729–97) och Friedrich Hegel (1770–1831). Syftet är att presentera konservatismen som ett realistiskt alternativ till liberalism och socialism i Sverige i dag.

 

C.G. Holm i Contra nr 1 2021

Jacob E:son Söderbaum har under de senaste decennierna dykt upp i flertalet svenska sammanhang som rör konservatismen. […] Nu har han sammanställt en bok med titeln Modern konservatism.

Boken kan sägas göra anspråk på att vara någon form av handbok för vad sann konservatism är, samtidigt som den tydligt visar på den fundamentala skillnaden mellan liberalismen som har friheten som dominerande tema, socialismen med samma vurm för jämlikhet och konservatism utan någon motsvarande övergripande idé. […]

Söderbaum refererar till ett flertal av konservatismens portalfigurer, främst naturligtvis Edmund Burke, men också sådana som Russel Kirk, Michael Oakshott och Roger Scruton. Han delar konservatismen i en socialkonservativ och en liberalkonservativ halva […]

Söderbaum menar att konservatismen är en ideologi som utvecklades främst i slutet av 1800-talet, långt efter både liberalism och socialism.